En ny rapport om ledtider i energiomställningen pekar på att långsamma processer för att starta och genomföra energiprojekt påverkar möjligheten att nå Sveriges planerade elektrifieringsnivåer.
Rapporten analyserar hur lång tid det tar från att ett energiprojekt initieras till att det tas i drift, samt hur detta påverkar olika scenarier för elproduktion och elnät.
Enligt rapporten hade fler projekt för ny elproduktion behövt vara igång redan idag om målet om 300 TWh elproduktion till 2045 ska kunna nås.
– Sverige har en investeringsskuld, fler projekt hade behövt initieras tidigare för att regeringens planeringsmål på 300 TWh el till 2045 ska kunna nås, säger rapportens medförfattare Erik Lindblom, IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rapporten lyfter att ledtider ofta ligger mellan 7 och 20 år, särskilt för vindkraft och kärnkraft. Tillståndsprocesser beskrivs som en av de mest tidskrävande delarna.
Flera faktorer påverkar utbyggnadstakten
Rapporten pekar på att inte bara ledtider påverkar utvecklingen, utan även investeringsvilja, planeringsförutsättningar och samordning mellan elproduktion, elnät och elanvändning.
Den beskriver också att reinvesteringar i befintlig infrastruktur kan ta resurser utan att öka kapaciteten i elsystemet, vilket påverkar den totala utbyggnadstakten.
– Den här rapporten gör det uppenbart att med vårt nuvarande arbetssätt kan vi inte nå elektrifieringsmålet. Vi behöver i grunden ändra vår energiplanering för att kunna expandera tillräckligt snabbt och fördubbla elsystemet på 20 år, säger Energiforsks vd Martin Vallstrand.
Elnätet som begränsande faktor
Enligt rapporten är elnätet en central begränsning i systemet. Långa ledtider för nätutbyggnad kan påverka både ny elproduktion och ny elanvändning.
– Utbyggnaden av elproduktion, elnät och elanvändning måste ske parallellt. Om en del halkar efter fördröjs hela systemet, säger Erik Lindblom.
Behov av flera samtidiga åtgärder
Rapporten lyfter att kortare tillståndsprocesser inte ensamt är tillräckligt för att nå målen. Den pekar i stället på behovet av flera parallella åtgärder, bland annat fler projektstarter, stabilare investeringsvillkor och bättre samordning i energisystemet.
– Energiplanering behöver bli mer genomförandeinriktad. Fokus bör ligga mindre på slutmål flera decennier bort och mer på den kontinuerliga beslutstakt som krävs här och nu, säger Jenny Westerberg.
Om rapporten
Rapporten Ledtider för energiomställningen har tagits fram inom programmet Nepp. Syftet har varit att analysera hur ledtider påverkar möjligheten att realisera olika elektrifieringsscenarier. Arbetet baseras på analyser av scenarier för elsystemets utveckling, sammanställningar av ledtider för olika kraftslag och elnätsinvesteringar samt dialog med branschaktörer och myndigheter.
Författare är Erik Lindblom och Mikael Malmaeus, IVL, samt Ebba Löfblad och Jenny Westerberg, Profu.
