Skanska genomför just nu en fullskalegjutning i norra Sverige där betong med lägre klimatpåverkan utvärderas vid -20 °C. Testet görs med stöd av en prototyp av Doka uppvärmda formsystem, Intelligent Heated Formwork (IHF), som används för att möjliggöra gjutning under vinterförhållanden.
Att gjuta betong i kallt klimat innebär tekniska utmaningar. Vid -20 °C går härdningen långsammare, hållfasthetsutvecklingen sker i lägre takt och risken för frostskador ökar om temperaturen inte kontrolleras.
Betong med lägre klimatpåverkan i vintergjutning
Gjutningen genomförs inom ramen för ett Skanska-lett SBUF-projekt. Syftet är att pröva och verifiera användningen av CO₂-reducerad betong i fält, samla in temperatur- och hållfasthetsdata samt ta fram erfarenheter och rekommendationer för användning av uppvärmda formar.
I projektet testas flera betongrecept med reducerad klinkerhalt. Lägre klinkerhalt minskar betongens klimatpåverkan jämfört med traditionella recept, men innebär samtidigt lägre värmeutveckling under härdning. Det ställer krav på temperaturstyrning vid vintergjutning.
Projektet analyserar temperaturförlopp, hållfasthetsutveckling och praktisk genomförbarhet i produktion.
De första resultaten visar att betong med lägre klimatpåverkan kan användas vid låga temperaturer, förutsatt att teknik och arbetsmetoder anpassas. Samarbete mellan entreprenör och leverantör är en viktig del av genomförandet.
”Vi är nöjda med samarbetet och de inledande resultaten ser stabila ut. Gjutningen är ett steg i arbetet med att kunna använda betong med lägre klimatpåverkan även under mer krävande väderförhållanden.” säger Hans Hedlund, Skanska Teknik.
Uppvärmd form vid -20 °C
I testet används en prototyp av Doka uppvärmda formsystem IHF. Systemet fungerar som en elektrisk värmekälla som håller betongen vid en kontrollerad temperatur under härdningen.
Med temperaturstyrning kan hållfasthetsutvecklingen följas även vid -20 °C. Lösningen minskar risken för frostskador och gör det möjligt att styra produktionsprocessen i kallt klimat.
Hållfasthetsutvecklingen följs med Doka Concremote, vilket gör det möjligt att övervaka betongens status i realtid. Systemet använder kalibreringsdata för betongrecepten och ger underlag för beslut om formrivning baserat på uppmätta temperaturer i konstruktionen.
Projektet är ett av flera vintertester av prototypen där data från kalla miljöer samlas in för vidare utveckling. Återkoppling från testerna omfattar bland annat hantering och resursanvändning. Även energibehovet för uppvärmning vägs in i bedömningen av klimatpåverkan.
Fortsatt utveckling
Tidigare delar av projektet har fokuserat på bostadsproduktion. Nästa steg är att utvärdera betong med lägre klimatpåverkan för infrastrukturanläggningar, med fokus på funktion, hållfasthet och driftförhållanden.
Testerna visar att vintergjutning vid mycket låga temperaturer är möjlig med anpassade metoder och planering.