I en debattartikel i Dagens Industri lyfter Pontus Hammarlund fram att ett robust och väl utbyggt elnät är en viktig del av Sveriges krisberedskap och säkerhet. Han betonar att långsiktiga investeringar i energiförsörjningen är nödvändiga för att stärka samhällets motståndskraft i ett allt mer osäkert omvärldsläge.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats kraftigt de senaste åren, vilket har gjort frågor om energiförsörjning och samhällsberedskap allt viktigare. Erfarenheterna från Rysslands krig i Ukraina visar tydligt hur energiinfrastruktur kan bli en central måltavla vid konflikter och hur stora konsekvenser ett utslaget energisystem kan få för både samhälle och näringsliv.
Även extrema väderhändelser i Sverige har visat hur sårbart samhället blir vid längre elavbrott. Stormar och kraftiga oväder under senare år har satt elnäten på prov, men samtidigt visat att tidigare investeringar i vädersäkring och modernisering av näten har gett effekt. Genom bland annat nedgrävning av ledningar och förstärkningar av infrastrukturen har elnätsföretagen kunnat minska konsekvenserna av störningar och återställa elförsörjningen snabbare.
Efter de stora stormarna under början av 2000-talet etablerades också den nationella samverkansorganisationen Elsamverkan. Genom samarbetet kan elnätsföretag från hela landet stötta varandra med personal och resurser när större störningar inträffar. Samarbetet har lyfts fram som en viktig framgångsfaktor vid flera större elavbrott och har bidragit till att stärka återställningsförmågan i det svenska elsystemet.
Svenska elnät håller i dag en hög leveranssäkerhet i internationell jämförelse, men samtidigt väntas investeringsbehoven öka kraftigt framöver. Elektrifieringen av industri och transporter, tillsammans med ökade krav på säkerhet och robusthet, innebär att elnäten behöver byggas ut och förstärkas i snabbare takt.
För att detta ska vara möjligt krävs enligt debattartikeln tydliga och långsiktiga förutsättningar från myndigheter och politik. Regelverk och ekonomiska incitament behöver utformas så att investeringar i både leveranssäkerhet och beredskap kan genomföras utan att bromsas av kortsiktiga begränsningar. Samtidigt behöver extraordinära beredskapsåtgärder kunna finansieras på ett sätt som inte fullt ut belastar elkunderna.
Budskapet är att investeringar i elnäten inte bara handlar om energi och infrastruktur, utan också om Sveriges totalförsvar och förmåga att stå emot framtida kriser – oavsett om de orsakas av säkerhetshot, klimatförändringar eller extrema väderhändelser.
