Betong med reducerad klimatpåverkan innebär ingen ökad risk för inomhusmiljö eller hälsa under normala förhållanden. Det visar ett forskningsprojekt genomfört i samarbete mellan flera aktörer inom byggbranschen.
Bakgrunden är byggsektorns arbete med att minska klimatpåverkan från betong genom att ersätta delar av cementen med alternativa bindemedel. Cement står för en stor del av betongens koldioxidutsläpp, vilket har ökat intresset för nya materiallösningar.
– Vi ville säkra att vi inte bygger in risker som upptäcks först i efterhand, säger projektledare Oskar Linderoth, R&D Manager på Swerock och verksam vid Lunds universitet.
Forskningsprojektet, Metodik för kontroll av cementbaserade materials egenemissioner, har genomförts av Peab/Swerock, NCC, Thomas Concrete Group och Heidelberg Materials.
Projektgruppen har genomfört litteraturstudier, analyser av tidigare skadefall samt laboratoriemätningar av emissioner från betong med olika typer av bindemedel.
– Vi har gått grundligt till väga och inte funnit stöd för någon negativ inverkan på inomhusmiljön eller människors hälsa, säger Oskar Linderoth.
Enligt resultaten är emissionerna från betongen generellt låga. Projektet har även undersökt ammoniak, som i vissa fall kan bildas i högre grad vid användning av alternativa bindemedel. Forskarna bedömer dock att nivåerna snabbt avtar och inte innebär någon risk i färdiga byggnader.
Tidigare fall av missfärgning av ekparkett har ibland kopplats till ammoniak, men forskarna menar att problemen oftare beror på brister i fuktskyddet än på själva betongen.
– Ett korrekt monterat fuktskydd bör täcka hela golvytan och dessutom vikas upp en bit bakom golvlisten. På så sätt kan både fukt och eventuell ammoniak ventileras bort utan kontakt med parketten, säger Oskar Linderoth.
Projektet har även tagit fram förslag på metodik för kontroll av nya material och tillsatsmedel innan de används i byggprojekt.
– Vi föreslår en modifierad variant av M1, en internationellt erkänd emissionsklassificering med gränsvärden för utsläpp av flyktiga organiska föreningar, formaldehyd och ammoniak, säger Oskar Linderoth.
Forskningsprojektet finansierades av Svenska byggbranschens utvecklingsfond.
