En finsk uppfinning kan frigöra arbetstid på byggarbetsplatserna och förbättra medarbetarnas arbetsmiljö. Det handlar om en självlåsande skarv för prefabricerade betongpålar. Skarven snabbar på installationen, säkerställer skarvning i hörnen och gör pålningsarbetet mer hållbart då det reducerar behovet av fysiskt ansträngande arbete. Nu ska skarven introduceras i Sverige.
– Det hade äntligen kommit någonting som faktiskt påverkar vår industri positivt. Så jag kände att det är dags att ta hit produkten, säger Patrik Hyberg som driver företaget Klimatsmartgrund Sverige AB, som i sin tur sysslar med klimatsmarta lösningar för undermarkskonstruktioner.
Betongpålar kan bara tryckas ner 15–16 meter ner i marken. Om ett större djup behöver nås måste pålarna förlängas genom en mekanisk skarv som låser och överför tryck. Den består lite förenklat av stålplattor som är ingjutna i ändarna på varje pålsegment. Segmenten förs samman och låses ihop med hjälp av fyra kraftiga låsbultar eller sprintar som drivs in i skarven.
I början slogs bultarna in med slägga, sedan övergick man till pressverktyg som hängdes på pålkranen. Nu för tiden kan bultarna slås in med slagborrmaskiner.
– Men det är ett manuellt moment som ska genomföras, och för ungefär ett år sedan fick jag nys om en ny finsk uppfinning som bestod av en snabbkoppling med en självlåsande skarv med fyra ”hullingar”. Idén är att pålens egenvikt trycker ihop skarven som därefter låses, berättar Patrik Hyberg som driver företaget Klimatsmartgrund.
Han blev så intresserad av den finska uppfinningen att han ville introducera tekniken i Sverige.
Några pålar har nu provgjutits i Sverige med pålskarven för att den sedan ska kunna testas. Redan i dag är den CE-märkt och testad i ETA (The European Technical Assessment).
Patrik Hyberg ser i tillägg till den förbättrade arbetsmiljön också stora möjligheter till ökad produktivitet på arbetsplatserna genom de tidsvinster som den innovativa pålskarven ger.
– I den bästa av världar, om allt klaffar, kan det ta en minut att skarva dagens betongpåle manuellt samtidigt som pålkranen står på tomgång. Om du då har ett projekt med 1000 betongpålar blir tidsvinsten 1000 minuter med den självlåsande skarven. Det motsvarar ungefär två hela arbetsdagar. Men i verkligheten ligger nog tiden för skarvning närmare 2-3 min. Om man har 1000 pålar som ska skarvas handlar det om 4000 spik som ska slås i. De fyra första går kanske på 1 min men inte de fyra sista.
– Dessutom förbättras arbetsmiljön rejält för de personer som haft som uppgift att trycka in låsbultarna om man tar bort det arbetsmomentet.
Det är nog lätt att tänka att hållbarhet i grundläggningen bara handlar om materialval – till exempel klimatförbättrad betong. Det är viktigt, absolut. Men vanliga skarvlösningar för betongpålar har i grunden sett likadana ut i decennier. Att få arbeta med en lösning som förbättrar arbetsmiljön, ökar säkerheten i utförandet och minskar behovet av tunga, manuella moment utanför maskinen känns både rimligt och efterlängtat, säger Patrik Hyberg.
Han har nu fått möjlighet att bli agent i Sverige för den självlåsande skarven.
– Den bärande drivkraften för mig att få ut dem på marknaden är att skapa en bättre arbetsmiljö. Det har också hänt att det har saknats bultar när pålen ska slås ner, eller att någon spik inte går i men pålen går ner ändå. Så den osäkerheten slipper man också med de självlåsande skarvarna. Om killarna och tjejerna som varje dag går utanför pålkranen kan få en bättre arbetsmiljö blir alla vinnare.
Patrik Hyberg kommer att presentera produkten på Påldagen. Men han är medveten om att det kan bli en utmaning att lansera skarven på den svenska marknaden.
– Branschen är konservativ och många tänker: Varför ändra på någonting som fungerar? Och så tröskar man vidare med det gamla och ingenting händer. Men nu har tack och lov någon faktiskt investerat tio år av tid och pengar för att utveckla någonting som förhoppningsvis ger stora och varaktiga förbättringar, säger Patrik Hyberg.
