Staten behöver ta ett tydligt ansvar för klimatanpassning

Emma Bonnevier, expert klimatpolitik och grön konkurrenskraft, Byggföretagen. Pressbild: Byggföretagen
Emma Bonnevier, expert klimatpolitik och grön konkurrenskraft, Byggföretagen. Pressbild: Byggföretagen

Byggföretagen menar att staten behöver ta ett tydligare ansvar för klimatanpassning i Sverige. Enligt organisationens senaste byggbarometer uppger nio av tio byggföretag att de ännu inte har genomfört några åtgärder för klimatanpassning, vare sig på företagsnivå eller i enskilda projekt.

Samtidigt uppger 70 procent av företagen att ökade krav på klimatanpassning kommer att påverka projekten inom de kommande fem åren. Drygt 40 procent ser också nya affärsmöjligheter kopplade till området, medan sex av tio anger att de saknar rätt kompetens i dag.

”Bygg- och anläggningsbranschen vill bidra, men det nationella klimatanpassningsarbetet är fragmenterat och underfinansierat. Det gör att spaden inte kommer i marken. Projekt genomförs inte i den takt som behövs för att våra städer och samhällen ska bli mer motståndskraftiga,” säger Emma Bonnevier, expert inom klimatpolitik och grön konkurrenskraft på Byggföretagen.

Enligt byggbarometern upplever företagen ett glapp mellan politiska krav och praktiska möjligheter att genomföra åtgärder. Organisationen pekar även på att flera utredningsförslag, bland annat kring klimatanpassning och VA-beredskap, ännu inte har genomförts.

Under det senaste decenniet har ingen svensk kommun varit utan naturskador. Under 2024 registrerades över 20 000 skador orsakade av naturhändelser, med ersättningar på över 1,2 miljarder kronor för egendomsskador.

Byggföretagen framhåller att naturrelaterade skador även påverkar byggprojekt direkt, exempelvis genom skador på arbetsplatser, förstört material och störda leveranskedjor som leder till förseningar och ökade kostnader.

Organisationen lyfter fem områden för en stärkt klimatanpassning. Bland annat betonas behovet av att långsiktiga åtgärder i större utsträckning finansieras offentligt, att regelverk kring vatten- och beredskapsfrågor utvecklas, samt att VA-systemen blir mer transparenta och förutsägbara. Man efterlyser även bättre samordning mellan myndigheter och et