Exponeringen för flourerade kemikalier, så kallade PFAS, kan vara högre och mer komplex än vad man tidigare trott. Det visar en studie från Örebro universitet, genomförd i samarbete med Folkehelseinstituttet i Norge (FHI).
I studien analyserade forskarna blodprover från deltagare i Norge och mätte halten av trifluorättiksyra (TFA) – en hittills ganska förbisedd typ av PFAS – tillsammans med 64 kända PFAS-föreningar. Blodproverna visade att deltagarna hade en hög förekomst av TFA, högre än de sammanlagda nivåerna av många välkända PFAS-ämnen som till exempel PFOS och PFOA.
– TFA fanns i blodproverna i nivåer som översteg många välkända PFAS-föreningar. Detta tyder på att nuvarande exponeringsbedömningar inte ger en fullständig bild av exponeringen för fluorerade kemikalier (PFAS), säger Leo Yeung, studiens huvudförfattare och forskare i kemi vid Örebro universitet.
Första gången TFA har undersökts i norska blodprover
Forskarna fann också att kända PFAS-ämnen endast stod för ungefär hälften av de fluorerade kemikalier som mättes i blodproverna. Det innebär att en betydande del ännu är oidentifierad.
– Det är första gången TFA har undersökts i norska blodprover. Även om det inte är oväntat att TFA kan påvisas, är det överraskande att TFA var den dominerande PFAS-föreningen i proverna. Fynden understryker behovet av att identifiera källorna till TFA-exponering och utvärdera möjliga hälsorisker, säger Hubert Dirven, toxikolog vid FHI och medförfattare till studien.
PFAS kallas ofta “evighetskemikalier” eftersom de är extremt svårnedbrytbara och kan finnas kvar i naturen (och människan) under mycket lång tid. Många kanske förknippar förekomsten av PFAS med industriella utsläpp, men faktum är att det även används i många av våra moderna läkemedel.
Liknande exponeringsmönster i Sverige
Studien fann även kopplingar mellan förhöjda TFA-nivåer och användning av vissa fluorerade läkemedel. Läkemedel, tillsammans med köldmedier och bekämpningsmedel, har tidigare föreslagits som möjliga orsaker till att vi får i oss just TFA.
– Även om studien är gjord i Norge bedömer vi att exponeringsmönstret ser liknande ut i Sverige, då de nordiska länderna delar många källor till PFAS och andra fluorerade föreningar. Eftersom dessa ämnen redan har identifierats i svenska dricksvatten, livsmedel och i vår miljö, är studiens resultat i högsta grad relevanta även för oss, säger säger Leo Yeung.
Forskarna betonar att ytterligare studier behövs för att bättre förstå källorna till och de möjliga hälsoeffekterna av TFA-exponering.
Källa: Örebrouniversitet
