I sin debattartikel den 22 maj föreslår Hanna Oredsson på Schneider Electric Sverige ett produktivitetsmått som visar hur mycket AI-nytta vi får ut per watt. Förslaget är utmärkt, men att mäta tokens per watt är att bara gå halvvägs. Det vi behöver få reda på, och som artikeln också efterlyser, är vilken nytta som skapas per kilowattimme. Längre ner i artikeln ställs också frågorna “Hur mycket värde skapas per utsläppsenhet? Vilka tillämpningar bidrar faktiskt till samhällsnytta?”.
Först när man vet vilket värde som skapas av AI kan man beräkna vilket värde som skapas per kilowattimme.
Tokens i sig skapar ingen nytta. Tvärtom visar rapport efter rapport att det fortfarande är mycket svårt att nå ROI på investeringar i generativ AI, som är den form av AI som får mest uppmärksamhet, drar till sig mest investeringar, och också förbrukar överlägset mest energi – flera storleksordningar högre än traditionell maskininlärning (prediktiv AI).
Många baserar sannolikt sin uppfattning om värdeskapande med AI på en stark upplevelse av personlig nytta, men att bygga systemiskt värde med generativ AI, utom i några få nischer, är påtagligt besvärligt. Då ska man komma ihåg att avgifterna per token fortfarande är starkt subventionerande av marknadsskäl och att de stora AI-leverantörerna av allt att döma gör stora förluster på sin AI-verksamhet – betydligt större än telekom- och it-företagen inför dotcom-kraschen.
Om man dessutom ska räkna in kostnader för cognitive offloading, reducerat lärande, otillförlitliga resultat, ökad teknisk skuld, ökade säkerhetsrisker och bristande transparens, blir ekvationen ännu besvärligare. I ett läge där datacenteretableringar motsvarande åtta gigawatt planeras i Sverige, eller omkring en fjärdedel av landets toppförbrukning en kall vinterdag, blir den här frågan helt central.
Att förlägga datacenter i Sverige där elen är i stort sett utsläppsfri, och där det finns höga ambitioner att ta vara på spillvärme är i och för sig bra. Men att etablera en så betydande effektanvändning och energiförbrukning, med stora konsekvenser för både energisystemet och samhället – med en svepande motivering att AI är framtiden – utan att först analysera vilken samhällsnytta och vilket värde som tillförs per kilowattimme, är problematiskt. Framförallt när mycket pekar på att samhällsnyttan är begränsad, att företagsnyttan är svår att räkna hem, och att investeringarna därför sannolikt tillför mycket lite värde utom till leverantörerna av hårdvara och programvara – Nvidia, Google, Microsoft, OpenAI, Anthropic, AMD, Broadcom, Amazon, Meta, Oracle med flera.
Därför behöver vi en analys av skapat värde per kilowatttimme – åtminstone en storleksordning – innan några etableringsbesut tas för större datacenter.
Mats Lewan
