UC lanserade nyligen en ny rapport som belyser den snabbt växande ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter uppskattningsvis 352 miljarder kronor per år, med vinster på cirka 185 miljarder kronor. Det motsvarar omkring 5,5 procent av BNP. Samtidigt ökar kostnaderna för att bekämpa brottsligheten, både för samhället och för företag som får allt större ansvar för kontroll, rapportering och regelefterlevnad.
Finansiell brottslighet har gått från att vara ett avgränsat complianceproblem till att bli en strukturell samhällsrisk. I en ny trendrapport från UC, The Future of Financial Crime, analyseras hur organiserad brottslighet, AI, digitala betalningar och bristande identitetskontroller ökar de dagliga riskerna för företag, banker och myndigheter.
Enligt rapporten har Sverige länge haft en konkurrensfördel genom hög tillit, starka register och välfungerande person- och organisationsnummer. Den fördelen håller nu på att urholkas. Enklare företagsregistrering, snabb kreditgivning, frivilliga digitala adresser, bristande kontroll av identiteter och sämre registerkvalitet skapar nya möjligheter för kriminella aktörer.
Rapporten pekar samtidigt på att den tekniska utvecklingen förändrar brottsligheten i grunden. AI gör det möjligt att industrialisera bedrägerier, skapa syntetiska identiteter, automatisera social manipulation och genomföra attacker i en skala som tidigare inte varit möjlig. Realtidsbetalningar och nya betalningsformer minskar dessutom tiden för upptäckt och ingripande.
– Finansiell brottslighet är inte längre ett problem som bara kan hanteras i efterhand. I takt med att kriminella aktörer blir alltmer professionella, datadrivna och snabbrörliga måste samhällets svar utökas till proaktiv prevention från att bara ha ett fokus på compliance, säger Peter Stier, Kommersiell produktägare, AML på UC.
Rapporten lyfter särskilt fram behovet av bättre kontroll av identiteter, högre kvalitet i offentliga register, ökad interoperabilitet mellan system och tydligare spelregler för hur AI och strukturerad data får användas i brottsförebyggande syfte. Slutsatsen är att Sverige och Europa inte kan möta utvecklingen genom mer rapportering och efterhandskontroll ensamt. Det krävs strukturella lösningar som gör prevention möjlig i realtid.
Rapporten The Future of Financial Crime är framtagen av UC i samarbete med Kairos Future och bygger på intervjuer, expertworkshops och analys av utvecklingen inom ekonomisk brottslighet, reglering, digitalisering och AI.
