Den brittiska energikoncernen SSE meddelar att bolaget pausar sina fristående projekt för vätgasproduktion. Beslutet motiveras med omfattande förseningar i den brittiska regeringens arbete med att införa stödsystem och politiska ramverk för lågkoldioxidvätgas.
Företaget, som beskriver sig som Storbritanniens största producent av förnybar el, pekar på att utvecklingen av den brittiska vätgasmarknaden går långsammare än väntat. Även om SSE inte anger exakt vilka politiska beslut som ligger bakom beskedet, sammanfaller det med förseningar av regeringens uppdaterade vätgasstrategi och osäkerhet kring vilka projekt som kommer att få ekonomiskt stöd inom den andra omgången av det statliga programmet Hydrogen Allocation Round (HAR2).
Flera projekt påverkas
Bland de projekt som nu berörs finns Aldbrough Hydrogen Pathfinder i Yorkshire i nordöstra England. Projektet omfattar en elektrolysanläggning på 35 MW som ska producera och lagra vätgas för att senare användas i flexibel elproduktion.
SSE har även arbetat med projektet Gowy Green Hydrogen i nordvästra England med en planerad kapacitet på 40 MW. Dessutom finns H2NorthEast i Teesside, ett blått vätgasprojekt med en planerad kapacitet på över en gigawatt där naturgas kombineras med koldioxidavskiljning.
I samband med presentationen av bolagets årsresultat meddelade SSE att de närmaste insatserna i stället kommer att fokuseras på att möjliggöra användning av vätgas i Humberregionen. Företaget framhåller särskilt sin framtida roll som köpare av lågkoldioxidvätgas till planerade kraftverk som ska kunna producera el med hjälp av vätgas.
Det innebär att planerna på det vätgaseldade kraftverket Keadby i Humberregionen, med en planerad effekt på 900 MW, fortfarande kan leva vidare trots att de egna produktionsprojekten pausas.
Nedskrivningar på över 20 miljoner pund
SSE Thermal, bolagets division för gaskraft, vätgas och koldioxidavskiljning, redovisade en nettovinst på 243 miljoner pund för räkenskapsåret som avslutades i mars 2026. Det motsvarar en ökning med omkring 24 procent jämfört med föregående år.
Samtidigt visar siffrorna att den underliggande lönsamheten har utvecklats svagare. Justerad nettovinst sjönk med drygt sju procent till 195,4 miljoner pund.
Bolaget uppger också att man har tvingats göra nedskrivningar på 21,8 miljoner pund kopplade till fristående vätgasprojekt och investeringar i samriskbolag inom SSE Thermal. Några närmare detaljer om vilka projekt som berörs har inte offentliggjorts.
Växande kritik mot brittisk vätgaspolitik
SSE är inte ensamt om sin frustration över de politiska förseningarna. Branschorganisationen Hydrogen UK varnade tidigare i maj för att regeringens försenade uppdatering av den nationella vätgasstrategin riskerar att få direkta konsekvenser för investeringsbeslut.
Enligt organisationen skapar den långdragna osäkerheten betydande problem för företag som planerar stora industriella satsningar.
Kostnaderna fortsätter att vara vätgasens största hinder
SSE:s beslut illustrerar ett återkommande problem för vätgassektorn. Trots flera års politiskt stöd har få projekt lyckats visa konkurrenskraftig ekonomi utan omfattande subventioner.
Grön vätgas, som produceras genom elektrolys med hjälp av el, kräver stora mängder energi. I praktiken går mellan 20 och 40 procent av energin förlorad redan vid produktionen. Om vätgasen därefter lagras, transporteras och slutligen används för att producera el uppstår ytterligare betydande förluster.
Det innebär att endast en begränsad del av den ursprungliga elenergin återstår när elektriciteten ska levereras tillbaka till elnätet. Jämfört med batterilagring blir verkningsgraden betydligt lägre och kostnaderna högre.
För kraftproduktion används därför vätgas främst som en möjlig lösning för långvarig energilagring eller reservkraft, snarare än som ett effektivt sätt att lagra el på kort sikt. Flera analytiker har också pekat på att många vätgasprojekt i Europa fortfarande är beroende av offentliga stödprogram för att kunna genomföras.
SSE:s beslut visar därmed hur känslig den framväxande vätgassektorn är för politiska beslut, subventioner och regulatorisk osäkerhet. När stödsystemen försenas eller förändras riskerar även stora energibolag att bromsa eller skjuta upp investeringar.
Källa: SSE årsrapport 2025/2026 samt uttalanden från Hydrogen UK.
Fakta:
Det är korrekt att grön vätgas i dag har en betydligt lägre systemverkningsgrad än direkt elanvändning eller batterilagring. En typisk kedja från el till vätgas och tillbaka till el kan ge en total verkningsgrad på omkring 25–40 procent, beroende på teknik och lagringslösning. Vätgas anses därför främst vara relevant i sektorer där direkt elektrifiering är svår, exempelvis stålindustrin, kemikalieproduktionen och vissa delar av sjöfarten. För elproduktion och energilagring möter tekniken däremot hård konkurrens från batterier, pumpkraft och andra lagringslösningar.
