Drygt 60 år efter att Vasa bärgades från Stockholms ström fortsätter sökandet efter delar från skeppet som saknas. Flera spännande fynd har gjorts på platsen för Vasas förlisning.
Under ledning av marinarkeologerna vid Vasamuseets systermuseum Vrak – Museum of Wrecks har en rad avancerade undersökningar gjorts i den så kallade Vasagropen, platsen där skeppet Vasa sjönk år 1628. Bland fynden finns stockankare, delar av tunnor, ett timmerstycke som skulle kunna vara en del av en märskorg och ett runt föremål med rundad kant med en mynning.
– Objektet med mynningen sitter stumt i botten på cirka 30 meters djup och är definitivt en sak vi vill titta närmare på, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak och projektledare för undersökningarna. Han fortsätter:
– Nu skulle vi vilja ta reda på mer om de här föremålen och undersöka dem ytterligare. Skeppsdelen som kan vara en del från en märskorg vill vi ta upp från botten och analysera.
Bogsprötets märskorg?
En märskorg är en plattform som sitter i masten på segelfartyg och som bland annat användes som arbetsplattform för båtsmännen. Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, menar att formen på skeppsdelen som nu hittats i Vasagropen stämmer mycket väl överens med hur märskorgarnas inre delar ser ut.
– Det här kan vara en del av märskorgen som satt på Vasas bogspröt, så det är ett viktigt fynd. Varken bogsprötet eller märskorgen som satt på bogsprötet har hittats. Fyndet kan bidra till ny kunskap om hur originalet var utformat, säger Fred Hocker.
Nästa steg i jakten på Vasas försvunna delar
Vad som står helt klart är att det stora pussel som skeppet Vasa utgör inte är färdiglagt än, men de delar som nu hittats kan vara några pusselbitar som hittills saknats.
– Nu ska vi ta reda på om vi kan undersöka området ytterligare och hitta fler skeppsdelar som fortfarande saknas. Inför minnesåret 2028 när Vasa fyller 400 år skulle det vara fint att ha lokaliserat fler av de saknade föremålen, säger Jenny Lind, chef för Vasamuseet.
Undersökningar i tre etapper med avancerad utrustning
De senaste undersökningarna i Vasagropen har skett i tre etapper. Till att börja med genomfördes en kartering av sjöbotten. Med hjälp av professor Martin Jakobsson på Stockholms universitet och deras forskningsfartyg som har avancerad sonarutrustning, en teknik som använder ljudvågor för att upptäcka och lokalisera föremål under vattnet, har en detaljerad 3D-bild av botten skapats.
Därefter gjordes en granskning av botten med en ROV - en undervattensrobot - tillsammans med Marinen och deras fartyg HMS Belos. Slutligen har Vraks marinarkeologer undersökt platsen och fynden under ett antal dykningar.
– När vi dyker kan vi upptäcka det som teknik inte kan se. Dessutom behövs det ett mänskligt öga och hand för att kunna verifiera fynden, undersöka dem och kunna förstå vad de använts till. Men alla tekniker behövs för att förstå helheten, menar Jim Hansson och fortsätter:
– Tack vare de här undersökningarna har vi nu en mer heltäckande bild av Vasas förlisningsplats, det har faktiskt inte funnits tidigare. Alla lyft som gjordes av Vasa innan hon kunde bärgas syns på 3D-bilderna men kan inte upptäckas av blotta ögat . Det är bokstavligen fotspår efter Vasa!
Källa: Vasa Museet
