Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet föreslår att EU inför ett separat handelssystem för negativa koldioxidutsläpp. I en ny rapport lyfter de både möjligheter och risker med att inkludera upptagskrediter i det befintliga utsläppshandelssystemet EU ETS, men landar i att ett parallellt system är att föredra.
Bakgrunden är att EU:s klimatmål kräver omfattande negativa utsläpp, särskilt efter 2040. EU-kommissionen bedömer att 350–400 miljoner ton koldioxid måste tas upp det året, varav upp till 75 miljoner ton bör vara permanenta upptag – genom tekniker som BECCS och DACCS.
Enligt IVL:s klimatpolitiska expert Lars Zetterberg saknas i dag i princip alla incitament för att producera negativa utsläpp inom EU. Att integrera krediter i EU ETS kan teoretiskt stimulera produktion av negativa utsläpp samtidigt som det mildrar effekterna av att utsläppsrätterna fasas ut till 2039. Men enligt Zetterberg skapar detta flera nya problem.
Han varnar för att företag kan välja att köpa krediter i stället för att minska utsläppen. Dessutom kan konkurrensen om biomassa leda till överutnyttjande av en redan efterfrågad resurs, som också behövs för skogsbindning, förnybara bränslen och industriella råvaror.
– Det går att införa begränsningar för vilka krediter som får användas, men priset på utsläppsrätter är för lågt för att driva tekniker som BECCS och DACCS, säger han.
IVL föreslår därför ett separat EU-system som stegvis finansierar det negativa utsläppsbehovet. Samtidigt vill man att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter säljas efter 2040, för att möta efterfrågan bland EU ETS-aktörer och generera intäkter till upptagssystemet.
Enligt förslaget skulle dessa intäkter kunna täcka hela det beräknade behovet av permanenta koldioxidupptag till 2040. EU-kommissionen ska senast den 31 juli 2026 besluta om och hur upptagskrediter kan införlivas i det befintliga handelssystemet.
Källa: IVL
