USA:s president Donald Trump undertecknade nyligen fyra presidentorder som syftar till att påskynda byggandet av kärnreaktorer, öka landets uranproduktion och inhemska anrikningskapacitet samt påskynda införandet av avancerad kärnteknik.
Initiativet är en del av en bredare ambition att fyrdubbla USA:s kärnkraftskapacitet till år 2050. För att nå dit vill Trump att den federala staten snabbt godkänner nya reaktorprojekt och reformerar vad han kallar en ”riskobenägen” regleringskultur.
– Den amerikanska kärnkraftsindustrin har länge hindrats av byråkrati och föråldrad politik, men tack vare president Trump är den amerikanska kärnkraftsåterkomsten äntligen här, sade energiminister Chris Wright vid undertecknandet.
Tio nya stora reaktorer ska byggas till 2030
Enligt Vita huset ska energidepartementet underlätta byggstarten för tio stora reaktorer senast 2030. Det handlar även om att stödja investeringar i effektuppgraderingar av befintliga anläggningar.
Samtidigt ska kärnkraftsmyndigheten NRC effektivisera tillståndsprocesserna för nya reaktorer. Det innebär bland annat att tillståndstiden ska kortas från flera år till arton månader.
Energidepartementet får också i uppdrag att identifiera federal mark där nya reaktorer kan byggas, samt att bana väg för test av nya reaktordesigner vid federala forskningsanläggningar.
Vita huset beskriver i ett faktablad att NRC hittills har misslyckats med att licensiera nya reaktorer – trots tekniska framsteg som enligt administrationen gör kärnkraften säkrare, billigare, mer flexibel och tillgänglig än någonsin tidigare.
– NRC har misslyckats med att godkänna nya reaktorer trots att tekniken gjort stora framsteg, heter det i uttalandet.
Fokus på uran, småreaktorer och billig el för AI
Ett annat mål med besluten är att stärka försörjningstryggheten i kärnkraftssektorn genom att öka landets inhemska brytning och anrikning av uran. Enligt Trump är detta en viktig del av att göra USA oberoende av utländska leverantörer.
Michael Kratsios, chef för Vita husets vetenskaps- och teknikpolitik, sade att besluten markerar starten för en ”amerikansk kärnkraftsåterkomst”.
– Amerikanska innovatörer och entreprenörer har gång på gång mött motstånd när det gäller kärnteknik, sade han.
Vid undertecknandet i Vita husets Oval Office närvarade chefer från flera kärnteknikföretag, däribland Joseph Dominguez från Constellation Energy, Jacob DeWitte från Oklo och Scott Nolan från urananrikningsbolaget General Matter.
Trump har också knutit satsningen på kärnkraft till USA:s ambition att ta täten inom artificiell intelligens. Han och hans medarbetare har upprepade gånger lyft behovet av riklig och billig el för att AI-industrin ska kunna växa.
– Kärnkraften har potential att bli USA:s största nya energikälla. Med AI och tillverkningsvänlig politik släpps kärnkraften lös i precis rätt ögonblick, sade energiminister Wright.
Intresset för små reaktorer växer
USA har i dag inga nya kommersiella kärnkraftverk under byggnation. De två senaste som togs i drift – Vogtle-3 och Vogtle-4 i Georgia – kopplades till nätet 2023 respektive 2024. Därefter har det varit stopp.
Trots det finns en växande aktivitet bland teknikbolag och traditionella energiföretag. Flera utvecklar små och avancerade reaktorer som väntas bli ett viktigt komplement till den befintliga kärnkraften.
Det växande intresset har även lockat stora teknikföretag med stort energibehov. Sedan slutet av 2024 har bland andra Google, Amazon, Oracle, Microsoft och Meta meddelat olika typer av avtal och samarbeten med reaktorutvecklare.
Kritiker menar att bristen på nya projekt till stor del beror på långdragna och komplicerade tillståndsprocesser. Detta är också något energiminister Wright själv pekat på vid upprepade tillfällen under våren.
– Den största flaskhalsen för att bygga nya reaktorer i USA har varit reglering, sade han några veckor efter att han tillträdde.
Med presidentens nya direktiv hoppas administrationen nu kunna vända utvecklingen och lägga grunden för en ny kärnkraftsepok.
Källa:
Vita husets pressmeddelande, maj 2025
