Ryssland har inlett ett omfattande byggprojekt i Luptje-Savino, en tidigare nedlagd garnison i Kantalahti vid Vita havets innersta vik, drygt tio mil från gränsen till Finland. Bygget är det första tydliga tecknet på att Ryssland permanent stärker sin militära närvaro i närheten av den finska gränsen.
Det handlar om att skapa en ny militärstad för en artilleribrigad och delar av en pionjärbrigad. Arbetet påbörjades i vintras och kan följas i nya satellitbilder som Yle har analyserat. Garnisonen Luptje-Savino har tidigare mest fungerat som förråd, men nu reser sig nya byggnader och infrastrukturen utökas kraftigt.
– Om trupperna enbart skulle skickas till Ukraina, skulle man inte behöva sådan infrastruktur, säger Marko Eklund, pensionerad major och tidigare verksam inom Finlands militära underrättelsetjänst.
Eklund har följt ryska väpnade styrkor i över två decennier och har granskat satellitbilderna för Yles räkning.
Två brigader – över två tusen soldater
Enligt Murmansks regionförvaltning byggs garnisonen för att hysa över två tusen soldater i två brigader. Planen omfattar kaserner, bostäder, förråd för vapen och bränsle, ett stabsbyggnad, ett vattenreningsverk samt en hälsovårdsinrättning.
Samtidigt har två äldre sovjetiska bostadshus från 1970-talet renoverats, och ytterligare sju tidigare övergivna flerfamiljshus har återställts till bostadsstandard.
– Man måste erbjuda service till yrkessoldaterna. Det är svårt att rekrytera familjer till en plats mitt ute i ödemarken, säger Eklund.
Satellitbilderna visar att ett område på 1,4 kilometer rensats på skog och markarbeten pågår. Nya byggnader har uppförts under vintern. Detta område kallas Luptje-Savino-2, medan den södra delen, Luptje-Savino-1, nu fylls med fordon.
– I bilden ser vi rader av lastbilar, säger Eklund.
Garnisonen har tidigare hyst luftvärnsrobotförband, men har sedan tidigt 2000-tal främst använts av pionjärtrupper som förråd.
Enligt Murmansks guvernör Andrej Tjibis ingår Luptje-Savino i en större satsning där Ryssland moderniserar sina slutna militärstäder under perioden 2024 till 2026. Totalt har 42 miljarder rubel – motsvarande cirka 460 miljoner euro – avsatts för projektet.
Upprustning även på Karelska näset och i Petrozavodsk
Förutom Kantalahti visar Yles satellitbilder på ökad militär aktivitet även vid Sapjornoje på Karelska näset och i Petrozavodsk i Karelen.
Vid Sapjornoje, cirka 70 kilometer från finska gränsen, har man bland annat rensat mark – troligen för en gasledning – och fört in nytt militärt materiel.
– Det ser ut som en plats där man samlat många olika typer av fordon, lite som en byggfirmas maskinpark, säger Eklund.
Eklund bedömer att Sapjornojes utveckling kan hänga samman med att garnisonen i Kamenka – på svenska Kaukjärvi – håller på att förstärkas. Den tidigare motoriserade infanteribrigaden där omvandlas till en division, vilket innebär en ökning från cirka 4 000 till närmare 10 000 soldater. Då kan en extra garnison behövas – och Sapjornoje är ett naturligt alternativ med sin befintliga infrastruktur.
I Petrozavodsk har Ryssland enligt myndigheterna i Karelen etablerat ett nytt brigadledningscentrum för järnvägstrupper. Enligt lokala medier finns där även ett stabsförband för en blandad flygdivision som bland annat styr flygbasen i Besovets utanför staden.
– Staberna innebär att man flyttar ledningen av militära operationer närmare gränsen till Finland, säger Eklund.
Petrozavodsks stora fordon- och materieldepå har fått en fjärde ny hall. Mängden materiel har åter börjat öka, och hallarna tros användas för att renovera gamla sovjetiska stridsfordon och skicka dem vidare till Ukraina.
Nya förband och större styrkor nära Finland
Utvecklingen i Luptje-Savino, Sapjornoje och Petrozavodsk är en del av ett större mönster. Ryssland håller på att skapa en helt ny armékår – den 44:e – i Karelen. Den ska omfatta omkring 15 000 soldater och placeras direkt bakom gränsen mot Finland.
Ryssland hänvisar till Sveriges och Finlands medlemskap i Nato som anledning till att återupprätta Leningrads militärområde. I praktiken innebär detta att brigader i området omvandlas till divisioner, vilket flerdubblar truppstyrkan.
Innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 fanns omkring 30 000 soldater i området, enligt Eklund. I framtiden kan siffran närma sig 100 000.
– Före kriget fanns färre än hundra stridsvagnar nära Finland. Om Ryssland fullföljer sina planer kommer den siffran att flerdubblas, säger Eklund.
Det som nu sker innebär att Ryssland inte bara kan föra ett fullskaligt markkrig i Ukraina – utan samtidigt rusta upp landgränsen mot Finland med både trupp och materiel.
Källor: Yle.fi (genomgång av satellitbilder och expertutlåtanden)
