Finlands levnadsstandard har under de senaste tio åren ökat i genomsnitt 0,6 procent per år. Men tillväxten har nästan uteslutande drivits av två sektorer – digitala tjänster och vård- och omsorgssektorn.
Det visar en ny analys från finländska Näringslivets forskningsinstitut, Etla.
Digitala tjänster och vård i topp
Etlas vd Aki Kangasharju konstaterar i en ny rapport att Finlands tillväxt vilar på en mycket smal bas.
– Elintaso i Finland skulle ha vuxit snabbare om sysselsättningstillväxten i stället hade skett inom högproduktiva branscher, säger Kangasharju i ett uttalande.
Enligt analysen är det främst digitala tjänster som bidragit till produktivitetsökningen. Vård- och omsorgssektorn har också lyft siffrorna, men där handlar tillväxten i hög grad om offentlig finansiering snarare än effektivisering.
De branscher som utvecklats svagast är traditionell industriproduktion, byggsektorn, handel och transport. Allra svagast har byggbranschen gått, särskilt husbyggande.
Finland halkar efter grannländerna
Etla konstaterar att den materiella levnadsstandarden i Finland mellan 2015 och 2024 ökade drygt tre procentenheter mindre än i övriga Norden och euroländerna.
Enligt rapporten har Finland tappat mark jämfört med de övriga nordiska länderna på grund av svag produktivitetsutveckling. Jämfört med övriga euroländer beror eftersläpningen främst på svag sysselsättningstillväxt.
Kangasharju framhåller att en central utmaning är att skapa bredare grund för tillväxt. Det innebär bland annat att locka till sig mer arbetskraftsinvandring, stärka incitamenten för arbete, uppmuntra arbetskraftens rörlighet och höja kvaliteten på investeringar.
– En av Finlands viktigaste uppgifter i tillväxtpolitiken är att säkerställa tillgången på kompetent personal inom digitala tjänster. Branschen bygger starkt på immateriellt kapital, och förutom att locka hit internationella talanger gäller det att främja de kompetenser som redan finns i landet, säger Kangasharju.
Han menar att det kan ske genom att justera skattesystemet. – Det lyckas bäst genom att sänka de högsta marginalskatterna, säger han.
Sverige har haft bredare grund för tillväxt
Jämförelsen med Sverige visar tydliga skillnader. Sveriges BNP per capita har under samma period vuxit något snabbare än Finlands och baserats på fler sektorer. Förutom digitala tjänster har industrin och exporten spelat en central roll. Framför allt fordonsindustrin, med elektrifieringen som drivkraft, har bidragit till produktivitet och sysselsättning.
Byggsektorn har också haft svårigheter i Sverige, men inte i samma utsträckning som i Finland. Svensk byggkonjunktur har påverkats av räntehöjningar och låg bostadsproduktion, men landet har i högre grad kompenserat detta med stark export och en mer diversifierad arbetsmarknad.
Till skillnad från Finland har Sverige dessutom haft en större arbetskraftsinvandring, vilket mildrat bristen på kompetens inom vissa branscher. Det har bidragit till att jämna ut tillväxten mellan olika sektorer.
Etla pekar på att Finland riskerar att fortsätta halka efter om landet inte lyckas bredda sin tillväxtbas. Medan Sverige kunnat luta sig mot flera branscher står Finland mer sårbart – beroende av digitala tjänster och en offentligt finansierad vårdsektor.
Källa: Finländska Näringslivets forskningsinstitut, Etla. / På finska: Elinkeinoelämän tutkimuslaitos (Etla)
