Finlands regering förbereder nästa års budget och frågan om det statliga rederistödet har blivit en av de mest omstridda punkterna. Varje år betalar staten tillbaka arbetsgivaravgifter motsvarande cirka 111 miljoner euro till rederierna – ett system som kallas besättningsstöd. Nu vill finansminister Riikka Purra från Sannfinländarna minska stödet kraftigt, vilket väcker hårda reaktioner från både branschen och experter.
Sverige erbjuder liknande rederistöd, men bara till personal bosatt i landet. I teorin skulle finländska anställda kunna flytta folkbokföringen till Sverige och fortsätta sina jobb, men i praktiken är det sannolikt att många blir uppsagda.
Enligt finansminister Purra skulle en minskning innebära att stödet för servicepersonal ombord – exempelvis restaurang- och butikspersonal – tas bort. Själva däck- och maskinbesättningen skulle fortsatt omfattas. För staten skulle förändringen spara omkring 36 miljoner euro per år.
– När rederier hotar med utflaggning måste man fråga sig om det är på allvar. Men här handlar det om stora summor och risken är påtaglig, säger Miikka Rainiala, avdelningschef vid Finlands kommunikationsministerium.
Rederier varnar för utflaggning
Rederierna har varnat för att de kan flagga ut fartyg till Sverige eller Estland om stödet försvinner. Det skulle innebära att arbetsgivarkostnader flyttas bort från Finland och att stora delar av personalen byts ut. – Om fartygen flaggas ut, kan det betyda upp till två tusen förlorade helårstjänster, säger Ulla Tapaninen, professor i sjöfart.
Enligt branschorganisationen Rederierna i Finland skulle hela den finländska besättningen riskera att förlora sina jobb vid ett utflaggning. – På bara några månader skulle fartygen bemannas med personal från det nya flagglandet, säger organisationens vd Tiina Tuurnala.
Försörjningsberedskap eller subventioner?
Ett återkommande argument från rederierna är att stödet är nödvändigt för försörjningsberedskapen. Finland är i praktiken beroende av sjötransporter, eftersom omkring hälften av utrikeshandeln och över 90 procent av exporten i ton räknat sker via sjöfart.
– Finland är en ö i praktiken, och i en krissituation måste vi kunna lita på egna fartyg, säger Tuurnala.
Men flera ekonomer ifrågasätter argumentet. Nationalekonomen Roger Wessman skriver på sajten Must Read att det är tveksamt om stora kryssningsfärjor verkligen stärker försörjningsberedskapen.
– Vad är poängen med att med skattemedel upprätthålla flytande restauranger och shoppingcenter, när liknande tjänster kan drivas i land till lägre kostnader?
Han menar också att fartygen skulle vara sårbara mål i en väpnad konflikt och att rederier i ett skarpt läge sannolikt skulle flagga ut sina fartyg för att undvika att de rekvireras av den finländska staten.
Budgetstrid avgör framtiden
Förra året betalades 111 miljoner euro ut i besättningsstöd. Bland de största mottagarna fanns Finnlines (29,8 miljoner euro), Viking Line (26,3 miljoner euro) och Tallink Silja (17,4 miljoner euro).
Regeringens beslut väntas under nästa veckas budgetförhandlingar. Svenska folkpartiet (SFP), som ingår i regeringskoalitionen, har markerat att man vill försvara stödet. Partiet framhåller att det handlar om arbetstillfällen och om att Finland behåller kontroll över fartyg under nationellt flagg.
Men trycket på nedskärningar är starkt. Kritiker som arbetslivsprofessorn Juhana Vartiainen påpekar att subventioner i många fall snedvrider arbetsmarknaden. – Näringslivsstöd av det här slaget påverkar inte sysselsättningen i stort. Om stöden dras in, hittar arbetskraften jobb i andra branscher – ofta mer produktiva, säger han i Svenska Yles program Slaget.
I slutändan avgörs frågan av en politisk balansgång mellan statsfinansiella besparingar, sjöfartens konkurrenskraft och den nationella försörjningsberedskapen. Klart är att både rederier och anställda väntar på besked som kan avgöra tusentals arbetstillfällen och Finlands roll som sjöfartsnation.
Källor: Yle / Must Read / Svenska Yle
