Debattartikeln är underskriven av politiker i över 30 kommuner och VD:ar för 3 handelskamrar i Sveriges midja, dvs norr om Mälardalen och söder om norra Sverige.
Sveriges midja, området norr om Mälardalen och söder om norra Sverige, står inför en kritisk utmaning. Basindustrin som till stor del finns på landsbygden har under lång tid strävat efter att i ökande utsträckning använda järnväg för stora regelbundna flöden. Företag investerar i terminaler och moderna logistiklösningar som kopplar ihop industri, järnväg och klimatarbete vilket ger transporteffektivitet och klimatvinster.
Trafikverket höjde i december 2024 banavgifterna för tunga godstransporter, och bedömer att ytterligare höjningar sannolikt bör göras. Dessa avgifter hotar inte bara näringslivets konkurrenskraft – de riskerar också att motverka redan genomförda och planerade klimatåtgärder samt försvåra för Sverige att nå sina miljömål.
För att säkerställa en hållbar framtid för såväl näringsliv, landsbygd och klimat krävs att banavgifterna omgående sänks och att en ny banavgiftsmodell tas fram som främjar effektivt användande av infrastruktur och tågtransporter av tungt gods. Politiska- och myndighetsbeslut får inte leda utvecklingen mot minskad konkurrenskraft och minskade klimatvinster.
Kostnadsökningar som hämmar tillväxt
De nya banavgifterna innebär stora kostnadsökningar för transport av gods på järnväg. För t.ex. ett medelstort sågverk i Mellansverige har Skogsindustrierna beräknat att transportkostnaderna ökat med upp till 10 miljoner kr./år fördelat på råvara, färdig- och biprodukter.
Kostnadsökningarna riskerar att styra över godstransporter från järnväg till landsväg. Det kan till exempel leda till att omlastningsterminaler som näringslivet investerat i blir olönsamma och riskerar att läggas ner när allt mindre gods passerar dem. Succesivt innebär det att större och större volymer gods flyttas över till lastbil. Och, det eftersträvade samnyttjandet av flera transportslag med största möjliga transporteffektivitet som mål försvinner.
Höjda avgifter medför också ett lägre nyttjande av järnvägsinfrastrukturen vilket minskar incitamentet att investera i, utveckla och bygga ut denna. Detta är särskilt allvarligt då ett robust och utbyggt järnvägsnät är avgörande både för Sveriges hållbarhetsmål och för långsiktig konkurrenskraft för näringslivet i glesbygd och inland.
Avgifter för att gynna svenskt näringsliv
Regeringen hörsammade att avgiftshöjningarna har försämrat konkurrenssituationen för godstransporter på järnväg och gav därför 20 juni 2024 Trafikverket i uppdrag att se över de banavgifter som tas ut på det statliga järnvägsnätet.
I sitt svar Översyn banavgifter 30 juni 2025 till Regeringen gör dock Trafikverket i stället bedömningen att ytterligare höjningar sannolikt bör göras.
Kommuner och näringsliv i Sveriges midja kräver en transportpolitik från regeringen och en avgiftsstrategi från Trafikverket som stärker industrin. Detta är viktig inte bara för Sveriges midja - det är avgörande för hela Sverige.
Avgifter för effektivt användande av byggd infrastruktur
För exportindustrin är det nödvändigt att så mycket gods som möjligt transporteras på järnväg. En banavgiftsmodell som premierar längre och tyngre tåg möjliggör transport av samma mängd gods med färre tåg. Det ökar effektiviteten i användandet av terminaler och infrastruktur, samtidigt minskar näringslivets kostnader och reducerar klimatutsläpp. Men dagens avgifter och avgiftsstruktur gör godstransporter via tåg orimligt dyrt, vilket drabbar landsbygd med stor andel tung godstrafik särskilt hårt.
Många industrier är belägna utanför storstäderna och har långa transportavstånd till kunderna. Speciellt svensk exportindustri har nackdelen att finnas på längre avstånd från sina kunder än många av sina konkurrenter. På en global marknad med hård konkurrens och handelstullar, har Sverige inte råd med regelverk som motverkar effektiva och fossilfria transporter.
En gemensam framtid
För att svenskt näringsliv ska förbli konkurrenskraftig i klimatomställningen måste myndighetsavgifter och regelverk styra i riktning mot ökad transporteffektivitet. Det handlar inte bara om att stödja näringslivet, det handlar om att skapa en hållbar framtid för hela landet.
Vi uppmanar därför Regeringen och Trafikverket att ta sitt ansvar för klimat och konkurrenskraft, banavgifterna för godstransporter måste omgående sänkas. Och, en ny banavgiftsmodell måste tas fram som gör det möjligt för landsbygden att inte bara överleva, utan blomstra i en grönare ekonomi.
En järnvägspolitik som gynnar både klimatet och näringslivet är möjlig, låt oss tillsammans arbeta för det. Nu är det är dags att regering och myndigheter lyssnar på kommuner och företag i Sveriges midja och agerar för en hållbar och konkurrenskraftig framtid - för hela Sveriges bästa.
Debattartikeln är undertecknad av:
Abbe Ronsten (S) Kommunfullmäktiges ordförande Säters kommun och ordförande i Intresseföreningen Dalabanans intressenter Amanda Lindblad (S) Kommunstyrelsens ordförande Sala kommun Anders Johansson (S) Kommunstyrelsens ordförande Kils kommun Anders Tallgren (S) Kommunalråd Karlstad kommun Anna Hed (C) Kommunstyrelsens ordförande Mora kommun Blerta Krenzi (S) Kommunstyrelsens ordförande Avesta kommun Cecilia Albertsson (M) Kommunstyrelsens ordförande Hällefors kommun Christer Olsson (M) Kommunstyrelsens ordförande/Kommunalråd Filipstads kommun Erik Nises (S) Kommunstyrelsens ordförande Borlänge kommun Fredrik Jarl (C) Kommunstyrelsens ordförande Gagnefs kommun Fredrik Rönning (S) Kommunalråd Smedjebackens kommun Hans Unander (S) Kommunstyrelsens ordförande Malung-Sälens kommun, ordförande i Partnerskap E16 och drivande i arbetet med Scandinavian Mountains Railway Håkan Bergström (S) Oppositionsråd Hällefors kommun Joachim Höggren (MP) 2 vice ordförande Dalabanans intressenter, Uppsala kommun Kristina Snitt Verkställande direktör Mellansvenska Handelskammaren Lars Öberg Ordförande Gävle Hamn Leif Pettersson (S) Kommunstyrelsens ordförande Ludvika kommun och ordförande i Partnerskap Bergslagsdiagonalen Linda Larsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Karlstad kommun Liza Lundberg (S) Kommunstyrelsens ordförande Falu kommun Marcus Kock (S) Kommunstyrelsens ordförande Vansbro kommun Maria Persson (C) Kommunalråd Sandvikens kommun Marian Gustavsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Forshaga kommun Mikael Thalin (C) Kommunstyrelsens ordförande Orsa kommun Natalie Hart (S) Kommunstyrelsens ordförande Ljusnarsbergs kommun och ordförande i Partnerskap Bergslagsbanan Oskar Axelsson Verkställande direktör Handelskammaren Mälardalen Per Sverkersson (S) Kommunalråd Heby kommun Per-Ola Grönberg (L) Förste vice ordförande i kommunstyrelsen Sandvikens kommun Peter Kärnström (S) Kommunstyrelsens ordförande Sandvikens Kommun Sandra Sundbäck Verkställande direktör Handelskammaren Värmland Susanne Martinsson (C) Oppositionsråd Falu kommun Tom Persson (SD) Kommunalråd Lindesbergs kommun Tomas Isaksson (S) Kommunstyrelsens ordförande Hofors kommun Ulf Hansson (S) Kommunstyrelsens vice ordförande/Strategiutskottets ordförande Hedemora kommun Ulrica Momqvist (C) Kommunstyrelsens ordförande Rättviks kommun Viktor zakrisson (S) 1:e vice ordförande kommunstyrelsen Leksands kommun
Mötesplatsen för dig inom industri och näringsliv, Sep, 08 2025
