Kina genomför just nu en teknologisk satsning utan motstycke på kärnfusion, med målet att bli världsledande inom nästa generation av energiproduktion. Enligt flera bedömare har landets program nu nått samma avgörande fas som USA:s Manhattanprojekt – men med syftet att omforma den globala energimarknaden.
Landets ledning pumpar in uppskattningsvis 10–13 miljarder dollar sedan 2023 i vad som beskrivs som en statligt organiserad tävlan om att ta kontroll över hela industrikedjan för fusion. Det motsvarar mer än vad resten av världen satsat tillsammans under samma period.
– Kina arbetar dygnet runt för att vinna kapplöpningen. Det här är ett statligt samordnat projekt med total mobilisering, sade Bob Mumgaard, vd för det amerikanska bolaget Commonwealth Fusion, i ett uttalande till USA:s kongress.
Han varnade för att landets ambitioner nu utgör ett direkt hot mot USA:s ekonomiska och nationella säkerhet. – Kina är på väg att vinna. USA är det inte, sade Mumgaard.
Pekings Manhattanprojekt
Kina kopierar samma strategi som redan gjort landet dominerande inom solceller, batterier och elbilar – statlig styrning, massiva investeringar och full kontroll över leveranskedjorna.
Professor Zhang Jie vid Kinesiska vetenskapsakademin berättade nyligen vid Pujiang Innovation Forum i Shanghai att Kina nu utvecklar en inertial laserfusionsteknik vid ett nytt forskningscentrum i Sichuan. Anläggningen uppges vara 30 gånger effektivare än den amerikanska motsvarigheten, med en förväntad produktionskostnad på cirka 25 dollar per megawattimme – tillräckligt lågt för att slå ut all konkurrens på världsmarknaden.
– Den här tekniken kommer att förändra den internationella ordningen och skapa en ekonomisk omvälvning större än de tre tidigare industriella revolutionerna, sade Zhang, som i Kina kallas ”Dr Fusion”.
Bakgrunden till denna offensiv är Lawrence Livermore-laboratoriets genombrott 2022, då forskare i Kalifornien för första gången lyckades producera mer energi från en fusionsreaktion än vad som tillfördes – det så kallade ignition-stadiet. Kina reagerade omedelbart och startade sitt eget program för att överträffa USA.
Försprång i kritiska industrier
Kinas mål är nu att producera den första elenergin från fusion redan 2031 – flera år tidigare än vad som tidigare angetts. Enligt MIT Technology Review dominerar Kina redan tre av de sex centrala industrigrenarna som krävs för att bygga fusionskraftverk i kommersiell skala, och ligger nära att ta kontroll över ytterligare två.
Till dessa hör tunnfilmsteknik för supraledande magneter, speciallegeringar som tål strålning samt avancerad effektelektronik – områden där Kinas befintliga järnvägsnät och solenergiindustri ger stora fördelar.
Redan i januari slog landets Experimental Advanced Superconducting Tokamak (EAST) rekord genom att hålla plasma vid över 100 miljoner grader i 17,7 minuter – ett genombrott som västvärlden liknar vid en ny Sputnik-ögonblick.
USA halkar efter
Trots att USA fortfarande står för 85 procent av det privata riskkapitalet inom fusionsteknik har landets program splittrats mellan olika aktörer och saknar ett samlat industristöd.
– Vårt program ser ut som det gjorde för tio år sedan – splittrat, underfinansierat och fokuserat på forskning snarare än industriell tillämpning, sade Mumgaard till kongressen.
Det amerikanska bolaget Commonwealth Fusion, som backas av Google, Nvidia och flera stora finansaktörer, bygger just nu ett kommersiellt kraftverk i Virginia som väntas stå klart i början av 2030-talet. Men experter varnar för att privata initiativ inte räcker utan statligt stöd och internationella samarbeten.
För att täppa till luckorna i leveranskedjan försöker USA nu knyta närmare band till Storbritannien och Japan – bland annat genom ett nytt kärnenergiavtal med London som inkluderar tillgång till tritiumbränsle och andra nyckelresurser.
Global kapplöpning om framtidens energi
Fusion anses av många vara den heliga graalen inom energiteknik: ingen risk för härdsmälta, inga långlivade radioaktiva restprodukter och minimalt markbehov. Små mängder väteisotoper kan i princip driva världen i all evighet.
De tekniska utmaningarna återstår – hur man ska kontrollera plasma vid 100 miljoner grader och skydda reaktorns väggar mot neutroner – men genombrotten kommer allt tätare.
Om Kina lyckas leverera storskalig fusionskraft först, kommer landet inte bara att kunna tillgodose sin egen växande energibehov, utan även omforma världens geopolitiska maktbalans.
Källor: The Telegraph, MIT Technology Review, Lawrence Livermore National Laboratory
