EU-kommissionen förbereder nya regler som kan tvinga offentliga aktörer att prioritera lågkoldioxidstål och andra klimatklassade material vid upphandlingar. Förslagen ingår i det länge fördröjda lagpaketet Industrial Acceleration Act, IAA, som väntas presenteras den 25 februari.
Enligt ett utkast som Hydrogen Insight tagit del av ska offentlig sektor och statligt stödda projekt i större utsträckning styras mot material med lägre koldioxidavtryck. Syftet är att skapa så kallade ledmarknader som genom reglering driver fram efterfrågan på produkter som i dag är dyrare än konventionella alternativ.
Förslaget riktar sig i första hand mot energiintensiva industrier, särskilt stål och cement, som tillsammans står för en stor andel av EU:s industriella utsläpp.
Nya krav i bygg- och fordonssektorn
Utkastet till IAA föreslår att lågkoldioxidkrav ska införas både i offentlig upphandling och i offentliga stödsystem, särskilt inom byggsektorn och fordonsindustrin. Det kan innebära att myndigheter som upphandlar byggprojekt i framtiden måste säkerställa att en viss andel av stålet och cementen har låg koldioxidintensitet.
I praktiken kan det också innebära att företag som använder mer klimatklassat stål får fördelar i upphandlingar. På motsvarande sätt kan fordon som får offentligt stöd, till exempel bussar, lastbilar eller personbilar, tvingas innehålla en viss andel lågkoldioxidstål.
Förslaget innehåller även planer på att införa en ny märkning för stålets koldioxidintensitet. Denna ska göra det möjligt att jämföra produkter och senare eventuellt även tillämpas på andra material och sektorer.
EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för välstånd och industristrategi, Stéphane Séjourné, leder arbetet med IAA och har pekat ut stål och cement som centrala för EU:s industripolitik.
Made in Europe ska gynna EU-projekt
Kommissionen föreslår även nya Made in Europe-krav för både stål och cement. Det innebär att offentliga upphandlingar i högre grad kan komma att gynna material som producerats inom EU.
Det kan stärka projekt inom så kallat grönt stål i Europa, exempelvis Stegras storskaliga satsning i Boden i norra Sverige. Exakt hur stora andelar som ska krävas för att uppfylla reglerna framgår dock inte av det utkast som cirkulerar.
Stålproduktionen står för omkring 20 procent av EU:s industriella växthusgasutsläpp. Tillsammans med cementsektorn motsvarar det cirka 6 procent av EU:s totala utsläpp. Därför ses dessa branscher som avgörande för att nå EU:s klimatmål.
Grönt stål bygger i många fall på direktreduktion av järnmalm med vätgas, så kallad DRI, i kombination med ljusbågsugn. Tekniken pekas ofta ut som den mest lovande vägen för att minska utsläppen från primär stålproduktion. Samtidigt är återvinning av skrot i ljusbågsugn ett etablerat lågkoldioxidalternativ, men det kan inte ersätta allt behov av primärstål av hög kvalitet.
Begränsad marknad utan statlig styrning
Branschorganisationen Hydrogen Europe bedömer att så kallade ledmarknader kan skapa en betydande efterfrågan på vätgas. Organisationen menar att reglerna i ett optimistiskt scenario kan driva fram en efterfrågan på upp till två miljoner ton ren vätgas per år för stålproduktion, om vätgasbaserat stål når 50 procent av marknadsandelen i Europa.
– Det här skulle visa en politisk vilja att förankra fler industriella värdekedjor i Europa, inklusive för elektrolysörer, säger Laurent Donceel, ansvarig för transport, industripolitik och hållbarhet på Hydrogen Europe, till Hydrogen Insight.
Samtidigt varnar kritiker för att reglerna riskerar att höja kostnaderna för offentliga projekt, eftersom lågkoldioxidstål i dag ofta är betydligt dyrare än traditionellt masugnsstål. Det finns också farhågor om att tillgången på sådant stål initialt inte räcker till för att möta efterfrågan, vilket kan skapa flaskhalsar i bygg- och infrastrukturprojekt.
EU:s ambition att styra efterfrågan genom offentlig upphandling markerar ett skifte från en politik som främst fokuserat på utsläppshandel och stöd till produktion. Om förslagen antas kan det innebära att stat och kommun i praktiken blir en av de viktigaste kunderna för lågkoldioxidstål i Europa.
Samtidigt kvarstår osäkerheter kring finansiering, tillståndsprocesser och konkurrenskraft för europeisk industri, särskilt i en situation där billigare stål från länder med lägre klimatkrav fortsatt finns på världsmarknaden.
Källor: Hydrogen Insight, EU-kommissionen
