Finlands särskilda vinstskatt på elbolag, införd efter energiprisernas kraftiga uppgång 2022, strider mot EU-rätten och ogiltigförklaras. Högsta förvaltningsdomstolen har nu nekat staten prövningstillstånd, vilket innebär att Helsingfors förvaltningsdomstols tidigare beslut står fast.
Skatten riktades mot elbolagens så kallade övervinster under energikrisen och väntades ge staten upp till över en miljard euro i intäkter. I praktiken blev utfallet långt lägre – endast 44 miljoner euro – och även dessa medel kan nu behöva återbetalas till bolagen.
– Beslutet klargör principiella frågor. Det blev tydligt en rättslig vägledning för den finländska lagstiftaren att EU-rättens principer måste tas på allvar, säger Janne Juusela, delägare vid advokatbyrån Castrén & Snellman som företrädde Fortum, till den ursprungliga artikeln.
Rysslands invasion av Ukraina 2022
Bakgrunden till processen var de kraftigt stigande elpriserna efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Samtidigt som hushåll och företag drabbades av prisökningar redovisade flera energibolag höga vinster. EU införde därför ett tillfälligt tak för marknadsintäkter på 180 euro per megawattimme, där överskjutande intäkter skulle samlas in av medlemsstaterna.
Den dåvarande regeringen under Sanna Marin valde dock en annan modell. I stället för ett direkt intäktsstak infördes en nationell vinstskatt på 30 procent på den del av avkastningen som översteg tio procent av det egna kapitalet som var bundet i elverksamheten. Den finländska lösningen avvek därmed från EU-förordningens konstruktion.
Helsingfors förvaltningsdomstol slog redan i somras fast att nationell lagstiftning inte kan ersätta ett obligatoriskt EU-baserat intäktstak med en väsentligt annorlunda beskattningsmodell. Dessutom gällde EU-reglerna från december 2022 till juni 2023, medan den finländska skatten omfattade hela skatteåret 2023.
– Ett problem var också om skatten verkligen riktade sig mot övervinster, eftersom bolagsstrukturerna skiljer sig mycket åt, säger Juusela i originalartikeln.
Nu faller hela den nationella konstruktionen.
Enligt Juusela är beslutet viktigt för rättssäkerheten och förutsägbarheten i investeringsmiljön. Samtidigt väcker domen frågor om hur medlemsstater ska agera i framtida energikriser.
Intäkterna från skatten blev betydligt lägre än väntat. Finansministeriet uppger att den endast gav 44 miljoner euro för 2023. Myndigheten vet ännu inte om bolag har lämnat in krav på återbetalning, men domstolsbeslutet öppnar för sådana anspråk.
För Fortum handlade processen främst om principer. Skatten påverkade inte bolagets ekonomi i praktiken, och därför finns inga egna återkrav. Bolaget menade dock att lagen var otydlig och inte tog hänsyn till prissäkringar som redan minskar effekten av höga spotpriser.
Samtidigt arbetar regeringen med ett nytt lagförslag som i stället bygger på EU-lagstiftningen och gör det möjligt att införa ett tillfälligt intäktstak vid framtida prischocker. Finansministeriet betonar att detta arbete inte har någon koppling till den nu underkända vinstskatten, som från början var tänkt som en tillfällig åtgärd.
Källa: Ursprunglig artikel i affärstidningen Kauppalehti
