EU:s största ekonomiska hot kan finnas inom unionen själv. Interna hinder på den inre marknaden orsakar enligt en analys betydligt större ekonomisk skada än tullar från länder utanför EU.
Det skriver finländska EU-korrespondenten Kreeta Karvala i en analys i affärstidningen Kauppalehti. Nu samlas EU-ländernas ledare till ett informellt möte för att diskutera hur den inre marknaden ska stärkas i ett mer osäkert geopolitiskt läge.
Mötet hålls på slottet Alden Biesen i Belgien. EU-rådets ordförande António Costa har kallat samman ledarna med målet att ge ny kraft åt den inre marknaden, som länge varit ett centralt projekt inom unionen.
Inre marknaden tappar fart
Den gemensamma marknaden skapades redan i och med Romfördraget 1957 med målet att varor, tjänster och kapital skulle kunna röra sig fritt. Trots återkommande reformförsök har framstegen varit ojämna.
EU-kommissionen under Ursula von der Leyen har gjort stärkta inre marknader till en prioritet. Men en färsk rapport visar begränsade framsteg. Av 29 indikatorer har endast sex förbättrats jämfört med 2024, medan sex har försämrats och resten stått still.
Utvecklingen sker samtidigt som USA och Kina stärker sina ekonomiska positioner. EU:s interna handel minskar, investeringarna i forskning och utveckling släpar efter och kompetensbristen ökar, även bland yngre.
År 2023 motsvarade handeln mellan medlemsländerna 23,5 procent av BNP. År 2024 hade andelen sjunkit till 22,0 procent. Samtidigt ligger investeringarna i forskning och utveckling under tre procent av BNP, vilket anses för lågt för att minska innovationsgapet mot andra stora ekonomier.
Även inom teknikområden som artificiell intelligens, molntjänster och dataanalys växer användningen i EU, men långsammare än i konkurrerande ekonomier. Det ses som ett strukturellt problem för Europas konkurrenskraft.
Interna hinder större än tullar
Under senare tid har mycket uppmärksamhet riktats mot amerikanska tullar och handelspolitiska spänningar. Men enligt analysen är EU:s egna hinder betydligt mer kostsamma.
Internationella valutafonden uppskattar att interna handelshinder inom EU motsvarar tullar på 45 procent för tillverkningsindustrin och upp till 110 procent för tjänstesektorn. Dessa kostnader anses överstiga effekterna av externa handelstullar.
EU-rådets ordförande António Costa beskriver därför reformer av den inre marknaden som en ”brådskande strategisk nödvändighet”. Frågan är hur långt medlemsländerna är beredda att gå, eftersom många hinder har politiska orsaker snarare än tekniska eller ekonomiska.
Politisk vilja avgör
En central fråga är om de större medlemsländerna är villiga att ge upp nationella särintressen som försvårar en djupare integration. Särskilt Tysklands roll lyfts fram som avgörande.
Samtidigt kan externa hot spela in. Osäkerhet kring USA:s handelspolitik och geopolitiska spänningar kan öka trycket på EU att genomföra reformer.
Efter ledarmötet väntas det bli tydligare om medlemsländerna är beredda att genomföra förändringar som kan stärka den inre marknaden. Utan politisk enighet riskerar EU:s ekonomiska problem att bestå, oavsett yttre handelspolitiska utmaningar.
Källa: Kauppalehti
