Det franska bränslecellsbolaget Symbio förbrukade över 350 miljoner euro i offentliga stöd innan bolaget genomförde massuppsägningar och kapade omkring 70 procent av personalstyrkan. Det rapporterar den franska tidningen Le Monde.
Fallet väcker nu nya frågor kring Europas omfattande subventioner till vätgasindustrin, där flera projekt de senaste åren har drabbats av nedläggningar, förseningar och svag efterfrågan trots miljardstöd från både EU och nationella regeringar.
Symbio var tidigare ett samriskbolag mellan däcktillverkaren Michelin, fordonsunderleverantören Forvia och biltillverkaren Stellantis. Bolaget satsade stort på bränsleceller för vätgasdrivna transportfordon och byggde upp vad som beskrivits som Europas största fabrik för bränsleceller, SymphonHy, i östra Frankrike.
Men satsningen har utvecklats till ännu ett bakslag för den europeiska vätgassektorn.
Miljardstöd från staten och EU
Enligt Le Monde fick Symbio totalt 313 miljoner euro från den franska staten inom ramen för EU-programmet IPCEI, Important Projects of Common European Interest. Syftet med programmet är att stödja strategiska teknologier som anses viktiga för Europas industriella konkurrenskraft.
Utöver detta fick bolaget även 18,3 miljoner euro i forskningsskatteavdrag samt ytterligare stöd för utbildning och rekrytering.
Trots de omfattande bidragen valde Stellantis förra sommaren att lämna samarbetet. Biltillverkaren hade tidigare varit Symbios största kund och planerat att köpa omkring 80 procent av bolagets årliga produktionsvolym till ett program för vätgasdrivna transportbilar.
Men Stellantis drog i nödbromsen efter att efterfrågan på vätgasfordon uteblivit.
Bolaget bedömde att marknaden för lätta transportfordon med bränsleceller sannolikt inte kommer att ta fart under detta decennium. I samband med utträdet betalade Stellantis dessutom omkring 235 miljoner euro i kompensation till de kvarvarande ägarna.
Kort därefter meddelade Symbio att omkring 70 procent av de anställda skulle sägas upp i en omfattande omstrukturering.
Facklig kritik mot pengaflödet
Fackliga företrädare har nu börjat ifrågasätta hur de offentliga stödpengarna egentligen användes.
– Vi har svårt att förstå hur de offentliga subventionerna spenderades, säger Pierrick Balestrière från det franska fackförbundet CFDT till Le Monde.
– De tre ägarna fick mycket stora offentliga bidrag, men villkoren kring dem är oklara.
Symbios vd Jean-Baptiste Lucas försvarar samtidigt användningen av stödpengarna. Han uppger att 140 miljoner euro gick till personalkostnader, 110 miljoner euro till material, komponenter och industrialisering samt ytterligare belopp till forskning och avskrivningar.
Enligt Lucas granskades samtliga utbetalningar både av revisorer, den franska statliga investeringsbanken och EU-kommissionen.
Samtidigt har Le Monde noterat att de siffror som bolaget redovisat inte fullt ut motsvarar de totalsummor som uppges ha betalats ut.
Ny motgång för europeisk vätgas
Symbio är långt ifrån det enda europeiska vätgasbolaget som har hamnat i problem trots stora offentliga stöd.
Branschen har under de senaste åren präglats av konkurser, nedskärningar och uppskjutna projekt när kostnaderna för produktion, infrastruktur och fordon har visat sig betydligt högre än väntat.
Samtidigt har efterfrågan på vätgasfordon utvecklats betydligt långsammare än de prognoser som låg bakom många av investeringarna.
Även Symbios vd Jean-Baptiste Lucas kommer från ett annat uppmärksammat misslyckande inom den franska vägsektorn. Han var tidigare vd för elektrolysörtillverkaren McPhy, som likviderades förra året efter ekonomiska problem.
Kritiker menar att utvecklingen visar hur stora delar av Europas vätgasstrategi har byggt på optimistiska antaganden om teknik, kostnader och marknadsefterfrågan, samtidigt som skattebetalarna har stått för en stor del av riskerna.
Källa: Le Monde
Fakta:
IPCEI är ett EU-program som gör det möjligt för medlemsländer att ge stora statliga stöd till projekt som anses strategiskt viktiga för Europa. Under senare år har betydande summor riktats mot vätgasprojekt, trots att många satsningar fortfarande saknar lönsamhet och kommersiell efterfrågan.
