Den tyska industrikoncernen Thyssenkrupp trappar upp pressen mot den tyska regeringen och varnar för att höga energipriser och svaga industrivillkor hotar arbetstillfällen i Ruhrregionen.
Vid ett möte med kommunpolitiker och näringslivsföreträdare i Essen riktade koncernchefen Miguel López skarp kritik mot regeringen i Berlin och uppmanade lokala politiker att sätta ökat tryck på förbundsregeringen.
– Det är inte Bryssel, det är Berlin, sade López flera gånger under det så kallade ”Zukunftsforum Rhein-Ruhr” i Villa Hügel i Essen, enligt tyska medier.
Budskapet speglar den växande frustrationen inom den tyska basindustrin, där företag länge har varnat för att höga energipriser, ökade klimatkrav och hård internationell konkurrens successivt försvagar landets industriella konkurrenskraft.
Ruhrregionen pressas hårt
Situationen är särskilt känslig för Ruhrregionen, som fortfarande är Europas största stålregion men samtidigt präglas av långvarig industriell nedgång.
Omkring 34 000 av Thyssenkrupps totalt 93 000 anställda arbetar i Nordrhein-Westfalen, främst kring Rhen och Ruhr. Koncernen befinner sig samtidigt i en utdragen omställningsprocess efter flera år av ekonomiska problem, svag lönsamhet och omstruktureringar.
López försöker nu mobilisera regionala politiker från bland annat Duisburg, Dortmund, Bochum, Gelsenkirchen och Essen för att få regeringen att förbättra villkoren för industrin.
– Varje röst från kommunerna är viktig, sade han.
– Vi behöver ert stöd.
Enligt López riskerar annars fler industrijobb att försvinna när företag får allt svårare att konkurrera med aktörer i USA och Kina.
Kräver kraftigt lägre elpriser
Det viktigaste kravet från Thyssenkrupp gäller elpriserna.
Enligt koncernchefen ligger industrins elpris i Tyskland på omkring 18,3 eurocent per kilowattimme, vilket är cirka 17 procent högre än EU-genomsnittet. I USA och Kina uppges motsvarande nivå ligga kring åtta eurocent.
– Det här är inget abstrakt problem. Det är de villkor våra anläggningar möter i den globala konkurrensen, sade López.
Han kräver att elpriset på sikt sänks till omkring fem eurocent per kilowattimme – och det utan långsiktiga statliga subventioner.
De höga energipriserna har blivit en central fråga för den tyska industrin efter energikrisen som följde på Rysslands minskade gasleveranser till Europa. Samtidigt har Tysklands nedläggning av kärnkraften ökat beroendet av naturgas, kolkraft och väderberoende elproduktion.
Industriföreträdare har under senare år återkommande varnat för att energikostnaderna driver investeringar och produktion till andra delar av världen.
Stoppad Produktion i Gelsenkirchen
Thyssenkrupp pekar redan på konkreta konsekvenser av utvecklingen.
I december stoppade koncernen tillfälligt produktionen vid dotterbolaget Thyssenkrupp Electrical Steel i Gelsenkirchen. Fabriken tillverkar kornorienterat elektrostål, en specialprodukt som används inom energisektorn, bland annat i transformatorer för elnät och vindkraftsanläggningar.
Materialet är centralt för överföring av elektricitet från kraftverk till hushåll och industri.
Produktionsstoppet blev samtidigt ännu ett tecken på den press som nu påverkar stora delar av den tyska industrin.
Flera industriföretag i Tyskland har under de senaste två åren dragit ned produktion, skjutit upp investeringar eller flyttat verksamhet till länder med lägre energikostnader och mindre reglering.
Samtidigt växer kritiken mot att Europas klimat- och energipolitik i praktiken har lett till högre kostnader för tung industri, utan att konkurrerande ekonomier har infört motsvarande belastningar.
Thyssenkrupp befinner sig dessutom mitt i en omfattande omställning av stålproduktionen där koncernen investerar miljardbelopp i så kallat grönt stål baserat på vätgas. Projektet är dock starkt beroende av billig el och stora mängder vätgas, vars framtida kostnader och tillgång fortfarande är osäkra.
Källa: Tyska medier och Thyssenkrupp
Fakta:
Thyssenkrupp är en av Europas största industrikoncerner med verksamhet inom stål, materialteknik och industrisystem. Ruhrregionen i västra Tyskland har länge varit centrum för landets kol- och stålindustri, men regionen har under flera decennier genomgått omfattande nedläggningar och strukturförändringar.
