Stödmiljarder till bredband saknas fortsatt

Helena Landstedt/TT: Utmaningen är att ordna bredband på landsbygden. Arkivbild.
Fredrik Sandberg/TT: Digitaliseringsminister Anders Ygeman står fast vid bredbandsmålen.
Fredrik Sandberg/TT: Digitaliseringsminister Anders Ygeman tar emot förslag till ny stödmodell av Post- och telestyrelsens generaldirektör Dan Sjöblom.

Post- och telestyrelsen (PTS) föreslår en ny modell för bredbandsstöd som ska riktas till områden där det i dag saknas snabbt bredband, och där det inte är planerat någon kommersiell utbyggnad de närmaste åren. Tanken är att ansökningsprocessen ska bli enklare och att det ska vara mer attraktivt att söka stödet.

Det behövs fortsatta stöd för att hela landet ska kunna ta del av digitaliseringen, säger PTS generaldirektör Dan Sjöblom på en pressträff.

Når inte målen

Regeringens mål är bland annat att 98 procent av alla hushåll ska ha bredband med hastigheter upp till 1 Gbit/s år 2025 – mål som PTS inte tror kommer att nås, utan ytterligare pengatillskott.

Totalt finns 650 miljoner kronor att fördela under de närmaste åren. I år kan 150 miljoner kronor betalas ut.

Vi hoppas att vi får ett effektivare och mer ändamålsenligt stöd för att nå målen regeringen slagit fast, säger Anders Ygeman.

TT: Räcker 650 miljoner kronor?

Det räcker en bra bit men vi är inte nöjda förrän alla har tillgång till god uppkoppling till hög hastighet, säger Anders Ygeman.

Olika besked

TT: I höstas sade PTS att det krävdes 22 miljarder.

Och för två år sedan sade de att det inte krävdes en enda krona. Det pendlar lite mellan rapporterna. Vi ska se till att vi har en hög hastighet i utbyggnaden men det handlar också om att det finns en efterfrågan från konsumenterna. säger Ygeman.

TT: Men vad är din bedömning, kommer ni klara de här målen ni satte upp härom året, med de här pengarna ni nu talar om?

Min bedömning är att vi kommer att klara 2025-målet och se till att alla svenskar har en snabb uppkoppling. Det kommer dock att vara svårare att nå målen för innevarande år, men det handlar om hur många som faktiskt kopplar upp sig.

Fel effekt

Organisationen Hela Sverige ska leva tror inte att de 650 miljoner kronor som nu är avsatta räcker på långa vägar. Verksamhetschefen för landsbygdsnätverket, Terese Bengard, tror heller inte att stödet är rätt utformat.

Vi kan inte se att det kommer bli enklare att söka stöd, dessutom premieras områden där flest byggnader kan anslutas vilket kan ge effekten att flest går före de som behöver det mest, säger hon.

I EU ligger Sverige i topp, men som sagt, alla, och då speciellt ute på landsbygden har ännu inte bredband värd namnet.

Den senaste tiden har operatörerna, med Telia i spetsen, velat bygga trådlöst bredband där det blir dyrt att dra fram fiber ända fram till kåkarna – något kritikerna, bland andra Hela Sverige ska leva, menar skapar ett A- och ett B-lag. Anders Ygeman och Dan Sjöblom betonar att stödet är teknikneutralt.

Vi ska inte använda skattebetalarnas pengar för att betala mer där det finns en konkurrerande teknik som kan göra jobbet billigare och bättre, säger Ygeman.

"Otillständigt"

Ygeman säger att det inte får bli tal om något B-lag.

Så ska det inte vara, här sätter vi ett baskrav. Det måste upp till de hastigheter som riksdag och regering har föreskrivit, annars får man inget stöd.

Vissa leverantörer/operatörer, exempelvis Telia, har fått frän kritik runt om i landet för att de backat ur överenskommelser med de boende om bredbandsutbyggnad, i huvudsak för att det har blivit för dyrt. Det har medfört förseningar på i många fall flera år. Om det säger Anders Ygeman:

Jag tycker det är otillständigt.

Förhoppningsvis ska den nya stödformen, som nu föreslås, hindra att sådana situationer uppstår.