Det är helt klart positivt för Ryssland och rysk ekonomi att minskningen är mindre än 9,6 procent, vilket var det som väntades, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB.
Politiskt sett ser det bra ut för Kreml, i ett läge med demonstrationer och missnöje, att rysk ekonomi har klarat sig relativt bra. Exempelvis Mexikos ekonomi minskade med 18 procent i andra kvartalet, och många av Europas ekonomier kommer att minska med minst tio procent, fortsätter han.
"En dubbelsmäll"
Efter att ha ökat 1,6 procent under årets första kvartal minskade landets ekonomi till följd av det nya coronaviruset, vars framfart fått ryska marknader att gå på lågvarv och tvingat Rysslands centralbank att sänka sin styrränta till rekordlåga 4,25 procent.
Landets statistiktjänst Rostat uppger att endast jordbrukssektorn ökade under det andra kvartalet medan bland annat detaljhandeln, transport och servicesektorn minskade.
I våras rasade priset på olja till rekordlåga nivåer, vilket fick stor påverkan på den oljeberoende ryska ekonomin.
Det blev en dubbelsmäll. Dels den minskade ekonomiska aktiviteten på grund av nedstängningarna, och dels att oljepriset gick ned så kraftigt att det påverkade statsfinanserna, säger Hammarlund.
Två svagheter
Utöver oljeberoendet finns en annan betydande svaghet i Rysslands ekonomi, enligt Hammarlund.
Det är problemet med många ineffektiva statligt ägda bolag som behöver reformeras på ett marknadsvänligt sätt för att bli lönsamma. Det vågar man inte göra, eftersom det skulle innebära arbetslöshet och politisk osäkerhet.
Under hela 2020 förväntas landets ekonomi att minska med mellan 4,5 och 5,5 procent.
Före coronakrisen förutspåddes att Rysslands ekonomi i år kommer att öka ytterligare, från fjolårets 1,3 procent, delvis tack vare nya statliga stimulanspaket. I nuläget förväntas den ryska ekonomin återgå till en ökning först under det andra kvartalet 2022.