Hovet i pengakris – vill ha mer statligt stöd

Kungliga slottet i Gamla stan i Stockholm står spökligt öde. Staffan Larsson, chef för Ståthållarämbetet vid hovet, beskriver det som surrealistiskt att vandra genom de tomma våningarna.

I vanliga fall är det långa köer av besökare i nästan varje rum. Nu är det kanske hundra personer på ett helt dygn som besöker oss. Det är stor skillnad.

När coronapandemin rasade som värst i slutet på mars stängdes samtliga av de elva kungliga slotten för besökare. När stormen sedan mojnat något, i juli, fanns det bara resurser kvar att öppna fyra av dem. För till skillnad från Hovstaten, som finansierar kungens uppgift som statschef, så är Slottsstaten, som sköter de kungliga slotten och parkerna, inte helt statligt finansierad.

Saknar 50 miljoner

Slottsstaten är till 80 procent beroende av intäkter, och därmed av turister. För att gå runt behövs intäkter på 105 miljoner kronor om året, men i år räknar man bara med att få in 28 miljoner.

Hittills i år har vi haft 167 000 besökare i slotten. Ett normalt år så borde vi ha haft omkring 1,5 miljon vid den här tiden, säger Staffan Larsson.

Vi behöver intäkterna för att kunna ha anställda lokalvårdare, slottsvakter, visningspersonal, människor som sköter om våra parker och trädgårdar och personal som vårdar lösöret.

Genom nedskärningar, anställningsstopp och omplacering av personal lyckades Slottsstaten spara in drygt 30 miljoner kronor. Men siffrorna lyste fortfarande klarröda och prognosen pekade mot ett underskott på drygt 50 miljoner i slutet av året, enligt Staffan Larsson.

Det var då regeringen kom till undsättning.

Stora problem

I höständringsbudgeten föreslogs Slottsstaten få 40 miljoner kronor i extra anslag. En krockkudde mot krisen. Fortfarande kommer de gå minus med omkring tio miljoner kronor, men det beskriver Staffan Larsson som "hanterbart".

Hade vi inte fått det här stödet så hade vi haft stora problem.

Samtidigt är bekymren långt ifrån över, hävdar han.

Nu har man räddat oss i år, men nästa år blir det en ny situation igen. Jag tror inte att turisterna kommer att komma tillbaka i någon större utsträckning. Många av kryssningsturerna för nästa år planeras redan nu och vi har inte fått några förfrågningar alls.

Och coronakrisen är inte det enda hotet. Staffan Larsson målar upp en bild av en allt mer ombytlig och orolig omvärld. Klimatförändringar, ekonomiska kriser och potentiella handelskrig mellan stormakter – allt kan slå hårt mot Slottsstatens intäkter.

Han tar sommaren 2018 som exempel. Då lade sig värmeböljan som ett lock över Sverige och många turister uteblev, situationen blev svår. Staffan Larsson har varit anställd vid hovet i fyra år och beskriver det som att hälften av arbetstiden hittills har handlat om att krishantera stora fluktuationer i besöksströmmarna.

Från noll till hundra

Det är många branscher som sitter i samma situation, men utmaningen för oss är att vi har ett uppdrag. Statschefen har ett uppdrag från riksdagen att vårda, värna och visa det här kulturarvet. Vi kan inte bara sluta utföra uppdraget, men det är svårt när det är intäktsfinansierat i så hög grad, säger han och tillägger:

Det här är ju inte konungens eller organisationens kulturarv, det är statligt ägda byggnader och parker. Det är inte rimligt att det är amerikanska, tyska och kinesiska turister som ska betala för det.

I stället borde även Slottsstaten skattefinansieras i högre grad, menar Staffan Larsson. Men det, tillägger han, är en fråga för riksdagen och regeringen att ta ställning till.

TT: Ni fick ju pengar av staten i år, vad är det som säger att skattebetalarna ska fortsätta betala även i framtiden när det kanske ordnar sig till nästa sommar?

Min poäng är ju att det inte ordnar sig till nästa sommar. För ett så här viktigt kulturarv kan man inte ha ett system som går från noll till hundra hela tiden. Det finns en strukturfråga här som vi måste titta på tillsammans med regeringen och riksdagen. Det måste bli mer stabilt.