Testar vi ballastfria spår

För att öka tillgängligheten och driftsäkerheten i spår testar Trafikverket nya material och koncept. Målet är att öka anläggningens livslängd, minska behovet av underhåll samt sänka livscykelkostnaderna.

Större delen av järnvägen är byggd med  ballastspår där det översta lagret som järnvägsslipern vilar på består av makadam. Ballasten ska bära spåret och säkra dess längd- och sidostabilitet. Branschen har under senare år utvecklat ballastfria spår, kallas även fixerade spår, där befästningssystemet, de komponenter som förankrar järnvägsrälsen, fästs direkt i längsgående  betongplattor.

– Vi är nu inne i tredje fasen av projektet och fortsätter att genomföra demonstratorer som ökar vår kunskap och bidrar till förbättringar i både befintlig och ny anläggning, säger Carina Sammeli , projektledare för In2Track2.

När nya höghastighetsbanor byggs är det vanligt att hela eller delar av banorna byggs med ballastfritt spår.

Skälet till utvecklingen är att ballastfria spår ger bättre spårläge och kräver mindre behov av återkommande underhåll. Dock är bullernivån högre för ballastfria spår samt att betong har hög miljöpåverkan vid tillverkning. Det pågår forskning kring nya produktionsmetoder för att minska betongens miljöpåverkan men det tar tid innan de kan ersätta nuvarande förfaringssätt.

– Därför är det främst i tunnlar och på broar som det ballastfria spåret är att föredra. På sikt kommer vi nog att se både ballastspår och ballastfria spår liksom hybrider däremellan, allt beroende av lämplighet menar Carina.

Spårsystemen installeras under sommaren 2021. Teststräckan finns i Gransjö, ca 30 km norr om Boden. Provdrift med övervakning ska pågå fram till hösten 2023. Under perioden studeras för- och nackdelar med de specifika språkkonstruktionerna. Provdriften sker med ordinarie trafik och ska inte påverka driften.

– Trafiken går som vanligt, vi har mätapparater i anläggningen där vi kontinuerligt noterar allt från förslitning till buller, berättar Carina.

Med MCS, Vossloh system är spåret uppbyggt av längsgående slipers istället för tvärs över som vanliga spår. Det ökar stabiliteten och ger bättre kontroll på styvhet jämfört med dagen ballasterade spår, samtidigt som de också är lättare att underhålla än ett fixerat spår. Demonstrationen blir en hybrid mellan ballasterat och fixerat men med fördelarna från båda.

3MB systemet är ett fixerat system med moduler, där man enkelt kan byta ut komponenterna. En sektion är 4,8 m lång och består av en basplatta, elastom (ett dämpande gummi), modult block, styrpinne och befästning. Ett block väger 300 kg och kan bytas ut eller justeras vid eventuella sättningar. Konceptet ska kunna användas både för höghastighetsbanor och banor för tung godstrafik.