Nordea-aktien lyfter med drygt 5 procent efter rapporten.
Pengarna Nordea vill dela ut är redan parkerade, enligt Frank Vang-Jensen.
Vi har en väldigt stark kapitalposition, troligen den starkaste i Europa. Eller åtminstone en av de absolut starkaste, säger han till TT.
Krockkudde och utdelningar
Bankens kapitalbuffert, ovanpå myndighetskrav, räcker både till utdelningar och krockkudde i krisen, resonerar han.
Vang-Jensen pekar på att bankens så kallade kärnprimärkapitalrelation ligger på 16,4 procent. Det kan jämföras med myndighetskravet på 10,2 procent, vilket alltså ger en så kallad kapitalbuffert på 6,2 procentenheter.
Ovanpå denna buffert har Nordea även gjort avsättningar för både 2019 års och 2020 års utdelningar.
Om du lägger ihop dessa två belopp motsvarar det ytterligare 1,8 procentenheter. Så inför det att vi har gjort utdelningarna har vi själva verket en buffert på 8 procentenheter, säger Vang-Jensen.
Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det inte längre är Finansinspektionen i Stockholm utan Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som Nordea följer när de fattar beslut om utdelningar.
Resultatet för tredje kvartalet blev oväntat starkt. Intäkterna lyfter 4 procent, till följd av hög aktivitetsnivå och ökade affärsvolymer för Nordea.
Särskilt bolånevolymerna växer väldigt snabbt och vår marknadsandel växer också, säger Vang-Jensen.
Inga kreditförluster
Samtidigt sjunker kostnaderna med 6 procent, en effekt av ett kostnadsreduktionsprogram.
Summa summarum gav detta en vinst inklusive kreditförluster på 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.
Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom.
Nordea har tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.
Nordea satte under andra kvartalet av 650 miljoner euro för att täcka befarade kreditförluster i framtiden. Denna buffert ligger nu kvar och Vang-Jensen bekräftar bankens prognos för kreditförlusterna för helåret på under en miljard euro.
Han vill inte blåsa faran över i covid-19-krisen och räknar med att det kommer bli en skakig färd framöver.
Men jag tycker att vi ser en återhämtning, säger Vang-Jensen.
Återhämtningen globalt har börjat och särskild de nordiska ekonomierna har inlett återhämtningen starkt.