Fyra år präglade av Donald Trumps populistiska, plötsliga och ofta aggressiva utspel – inte bara mot politiska meningsmotståndaren, utan även mot domstolar, USA:s centralbank, tunga internationella institutioner och allierade runt om i världen – är över.
Man behöver inte ligga vaken på nätterna och oroa sig för att man ska vakna till nya tullar. Det blir en betydligt större förutsägbarhet i internationella spelregler, även om man inte snabbt rullar tillbaka allt som Trump har gjort, säger Elisabet Kopelman, ekonom på storbanken SEB.
Goda nyheter för svenska företag
Maktskiftet i Washington borde vara goda nyheter för många svenska företag.
Global tillväxt får en skjuts av Bidens stimulanser på kort sikt. Det är positivt för utsikterna för svensk exportindustri, inte minst med vår inriktning på investeringsvaror, säger Kopelman.
Sedan skapar Bidens planer på en grön omställning möjligheter för svenska företag som ligger långt fram på det området, tillägger hon.
Högst upp på dagordningen i Washington just nu är Bidens krispaket på 1 900 miljarder dollar – med bland annat en kontantutbetalning på 1 400 dollar per person till de flesta hushåll i USA. Därutöver en förlängning av den förstärkta arbetslöshetsförsäkringen till och med september samt nya permitteringsstöd och skatteavdrag för barnfamiljer.
Ärendet brådskar men riskerar samtidigt att bromsas av en stökig riksrättsprocess mot Donald Trump i senaten.
De måste verkligen få fart på ekonomin snabbt, säger Kopelman.
Stimulanspaket avgörande
Ett lyckat stimulanspaket är inte minst avgörande för hur mycket tid Bidenregeringen får på sig att genomföra mer långsiktiga reformer.
Det kommer vara viktigt för att klara sig genom mellanårsvalet. Men också för att Biden behöver få igenom den del av sin agenda som han kanske inte kan få stöd för efter mellanårsvalet, säger Kopelman.
Misslyckas Bidenregeringen med återstarten kan Demokraterna redan hösten 2022 inte bara tappa sin minimala majoritet i senaten utan även förlora kontrollen av representanthuset.
Bidens motståndare, Republikanerna, har förvisso inte längre majoritet i senaten efter förlusten i omvalet i delstaten Georgia den 5 januari. Men de har inte släppt kontrollen över det mesta av utskottsarbetet och de kan dessutom stoppa mycket av Bidens politik då det normalt krävs 60 av 100 röster för att få igenom ny lagstiftning.
Med vicepresident Kamala Harris utslagsröst har demokraterna bara 51 röster.
Höjda minimilöner i hela USA – från det snart tolvåriga golvet på 7:25 dollar per timme – kan därmed få stryka på foten. Motståndet mot detta förslag illustrerades tydligt när republikanska senatorer grillade Bidens finansminister Janet Yellen i veckan.
Motsättningar i kongressen
Biden ser därför ut att tvingas nöja sig med att trycka in de mer tillfälliga av åtgärderna i det stora krispaketet i budgetprocessen. Då ryker per automatik alla förslag som ökar kostnaderna för privat sektor, som höjda minimilöner, men också åtgärder som permanent försämrar statsfinanserna.
Men de tillfälliga satsningarna bör han kunna få igenom. Så jag tror inte det blir några dramatiska förändringar i paketet, även om det inte blir exakt 1 900 miljarder dollar, säger Kopelman.
Bidens första kraftmätning i kongressen ger en bild av vad som väntar framöver.
Motsättningarna i USA:s kongress antas bli ännu tydligare när det i ett senare skede blir dags för Bidens förslag om höjda bolagsskatter eller de delar av hans klimatpolitiska agenda som drabbar USA:s mäktiga oljeindustri. Då kan det även bli problem att få med sig kongressledamöterna från det egna Demokratiska partiet med väljarbas i delstater som är exponerade mot sektorn.