Livsmedelsindustrin hoppas på höstlyft

LEIF R JANSSON / TT: Välfyllda krogar, fullbokade hotell och ökad efterfrågan globalt finns högt upp på livsmedelsföretagens önskelista efter ett års pandemiproblem. Arkivbild.
Johan Nilsson/TT: När pandemin slog till för ett år sedan var hamstringen av bulkvaror som pasta och ris vanligt, vilket gjorde att butikshyllor stundtals gapade tomma. Arkivbild

Svag tillväxt är prognosen för första halvåret 2021, enligt Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Våra medlemmar räknar med att i stort sett kunna försvara fjolårets volym, men inte mycket mer, säger han.

För andra halvåret finns dock hopp om ett lyft. Det gäller både för exportmarknaden och försäljningen till landets just nu delvis nedstängda hotell och restauranger.

Då kan vi förhoppningsvis få se en kraftig tillväxt, säger Eckerdal.

Ljus i tunneln

Han talar om ett stort uppdämt behov av restaurangbesök, som antas blossa upp både i Sverige och utomlands den dag vi får bukt på pandemin.

Där är vi inte riktigt ännu, men man kan trots allt se något slags ljus i tunneln.

Pandemin har samtidigt blivit en väckarklocka för branschen. Det har blivit tydligt att det behövs bättre beredskap, större lagerhållning och en flexibel produktionsapparat, enligt Eckerdal.

Hamstringen av bland annat pasta, mjöl och jäst – vid sidan av toapapper – gjorde att butikshyllor stundtals gapade tomma när pandemin slog till på allvar våren 2020. Brist på förpackningar för livsmedel har också varit ett problem som periodvis slagit mot leveranskapaciteten.

Det där var väldigt kritiskt under en period och vi hade dagliga avstämningar i branschen, för att fokusera på flaskhalsar, säger Eckerdal.

Det har satt ljuset på att vi kanske måste ha ännu större lager i framtiden och att vi måste vara flexibla i produktionen. Om en råvara inte räcker till kanske den kan ersättas med något annat, tillägger han.

Ekonomiska muskler

I slutändan handlar det enligt chefsekonomen om att det är viktigt att det finns ekonomiska muskler i livsmedelsindustrin.

Det kommer att vara avgörande för den svenska försörjningsförmågan i framtiden, att vi har en robust industri på plats.

Han vill helst undvika ordet självförsörjningsgrad – och talar hellre om behovet av en bättre försörjningsförmåga, stabilare logistikkedjor och större lagerkapacitet hos grossister.

Så att man i en framtida kris har mer att ta av inledningsvis innan man hunnit anpassa produktion och leveranser till den nya situationen.

Enligt branschjätten Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har Sveriges så kallade självförsörjningsgrad rasat från cirka 75 procent av landets livsmedel 1990 till omkring 50 procent i dag.

En bidragande faktor är EU-medlemskapet, som dessutom gjort att svenska producenter konkurrerar med omkring 300 000 andra livsmedelsproducenter på EU:s inre marknad.

Blir dyrare

Detta har bidragit till att trycka ned livsmedelspriserna jämfört med priserna på andra varor och tjänster ett hushåll köper.

Enligt Livsmedelsföretagens beräkningar står livsmedelsinköp i butik i genomsnittshushållet för omkring en tiondel av den disponibla inkomsten i dag. För 50 år sedan låg andelen på omkring en femtedel.

Så det är i stort sett en halvering, säger Eckerdal.

Demografiska förändringar globalt och begränsad tillgång till odlingsbar mark gör dock att livsmedelpriserna per kilo troligen kommer att vända uppåt i framtiden, enligt Eckerdal.

Definitivt. Vi kommer att få vänja oss vid att saker och ting blir dyrare.