Här är kvinnorna som tagit makten

AP/Montage: De kvinnliga ekonomiska tungviktarna. Ovan från vänster Janet Yellen, Kristalina Georgieva, Christine Lagarde, Ngozi Okonjo-Iweala, Nirmala Sitharaman och Chrystia Freeland. Arkivbilder.
Jessica Gow/TT: Finansminister Magdalena Andersson har precis avverkat sitt första möte som ordförande för IMF:s rådgivande kommitté, IMFC.
Lars Pehrson/SvD/TT: Maud Olofsson, tidigare Centerledare och näringsminister. Hon satt även med i förra amerikanska utrikesministern Hillary Clintons råd för kvinnligt ledarskap. Arkivbild.

Vid veckans IMF-möte i Washington samlades ledarna för de institutioner som styr världens ekonomi och många av världens finansministrar. Och aldrig tidigare har så många kvinnor innehaft dessa ledande poster.

Under mina 6,5 år har det aldrig varit så många kvinnliga finansministrar, säger Magdalena Andersson (S), den av nu sittande kvinnliga finansministrar som haft sin post längst.

Sammanlagt finns i dag 16 kvinnliga finansministrar i världen, i bland annat Kanada, Indien, Spanien, Indonesien och Sverige. Men tyngst av dem alla är förstås Janet Yellen, som sköter finanserna i världens största ekonomi, USA.

Svaret dröjer nog

Dessutom styrs IMF (Internationella valutafonden) numera av en kvinna, Kristalina Georgieva, liksom världshandelsorganisationen WTO, Europeiska centralbanken plus ytterligare 14 av världens centralbanker – poster som för bara ett decennium sedan nästan bara besattes av män, skriver Reuters.

Frågan är då om kvinnornas maktgenomslag får någon betydelse på vilka ekonomiska frågor som lyfts upp på dagordningen? Om några år får vi kanske svaret.

Janet Yellen sade nyligen i samband med de gigantiska stödpaketen som är på gång i USA att det kommer innebära förbättringar för framför allt kvinnor, vars deltagande på den amerikanska arbetsmarknaden sjunkit till den lägsta nivån på 40 år – en fråga som stod på dagordningen när den svenska finansministern Magdalena Andersson (S) i veckan hade bilateralt möte med sin amerikanska kollega.

Rundar korruption

Tidigare Centerledaren Maud Olofsson har märkt en tydlig förändring över åren med nya maktstrukturer och där andra frågor lyfts på dagordningen, som hållbarhetsfrågan. Olofsson brinner särskilt för kvinnligt företagande, och där grunden i många fattigare länder är utbildning. När kvinnor driver fler företag kan de bättre runda de i många länder manliga korrupta systemen. I förlängningen leder det till politiskt engagemang. Men det är ingen enkel väg.

Vi lever fortfarande i gamla manliga strukturer, säger hon.

WTO:s ledare, också kvinna, Ngozi Okonjo-Iweala, är inne på samma spår. Hon pekar på vikten av att satsa på kvinnor som ett viktigt steg för att upprätta förtroendet för den sargade tilliten till regeringar och globala institutioner.

Men det finns mäktiga motkrafter där det nu står och väger globalt, enligt Maud Olofsson.

Desto starkare kvinnor, desto mer utmanar det också gamla strukturer. Det måste också männen förstå. Det är inte bara en fråga för kvinnor, säger Olofsson.

Annan ingång

Enligt experter kan kvinnligt ledarskap ge nya perspektiv på det ekonomiska synsättet.

När du är annorlunda jämfört med resten av gruppen så ser du ofta saker från ett annat håll, säger Rebecca Henderson, professor på Harvard, till Reuters.

Magdalena Andersson håller i princip med och pekar på vikten av förebilder för unga tjejer. För där pengarna finns är makten stor.

Det finns viss forskning som visar på att kvinnor når bättre resultat när komplicerade institutioner ska ledas genom kriser, skriver Reuters och nämner också en studie från amerikanska psykologförbundet som visade på lägre dödlighet i covid-19 i delstater ledda av kvinnor.

Just coronapandemin har slagit extra mot kvinnor världen över, enligt ekonomer. Världens arbetskraft består till 39 procent av kvinnor, men kvinnorna står för 54 procent av alla jobb som pandemin slagit undan, enligt en nygjord studie från konsultbolaget McKinsey.

Vi är inne i en tid av enorma kriser. Vi behöver nya sätt att tänka, säger Rebecca Henderson.