Sparares riskvilja ökar när börsen går bra. När allt går upp, som nu, hakar vi gärna på och stoppar sparpengarna i både aktier och fonder med hög risk, förklarar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.
Småsparare köper ofta då börsen står på topp. Då ökar vår riskvilja. Vi ser det nu när så många strömmar till börsen, säger hon.
Yngre generationer har inte varit med om någon kris ännu, förutom pandemin, förklarar hon. De kan vara mer riskbenägna än äldre, som levt igenom flera kriser.
Men kriser kan också göra oss mer försiktiga. Kanske några brände sig i fjol då börsen rasade kraftigt för ett år sedan. Men sedan dess har börsen gått upp kraftigt igen.
Öva riskviljan
Man kan öva upp sig när det gäller riskvilja.
Fast för det mesta, då vi sitter vid sparappen eller hos en rådgivare och ska välja hur våra sparpengar eller vår pension ska placeras, och får frågan vilken risknivå vi vill ha, så tycker nog många att frågan är svår. "Vadå risk, mina pengar måste väl placeras så att de är säkra?". Shoka Åhrman berättar att hon har jobbat länge med rådgivning till sparkunder, och förstår att frågan verkligen är knepig.
Risk är så komplext. Vi ekonomer kan mäta risk, men det kan inte vanliga sparare.
En högre risk innebär ofta större chans att få bättre avkastning. En låg risk innebär oftast tryggt och säkert sparande, men kanske inte så mycket avkastning.
Man måste titta på sin egen person, är jag en person som gillar risk? Man behöver känna sig själv, säger hon.
Hon tycker att man ska fråga sin rådgivare om det värsta scenario som kan inträffa vid olika risknivåer – om man exempelvis har ett sparkapital på 100 000, hur mycket kan man förlora vid låg, medel eller hög risk?
De ska kunna svara på det.
Men att inte våga ta risk är också en risk, förklarar hon. Den som bara väljer lägsta risknivån för alla sina pengar får inte så mycket till avkastning. Hon berättar att kvinnor ofta är mindre riskbenägna än män, och att det också syns i resultatet av sparandet.
Det kan skilja flera hundra tusen för samma insättning beroende på vilken risknivå man väljer.
Sprid riskerna
Hennes bästa tips är att sprida sina egna risker så mycket man kan.
Dela upp pengarna. Beroende på vad pengarna sparas till kan man välja olika risknivåer.
Om pengarna kan behövas snart är det bäst med låg risknivå, förklarar hon. För pengar som sparas på lång sikt kan däremot en högre risknivå vara bättre, särskilt om man månadssparar.
Då behöver man inte tajma marknaden. Man sätter in lite i taget, och det får inte så stor betydelse vad man köpt för. Man har tiden på sin sida.
Börsen går både upp och ned, så har det alltid varit, konstaterar hon.
Sparare sprang i panik vid exempelvis brexit och för ett år sedan, då pandemin slog till. Men så kommer en återhämtning.
Hennes råd är därför att att satsa så mycket som möjligt på spridning.
Ja, sprid både tiden för insättningar, typ av investeringar, marknader du är investerad i och risknivåer. Då minskas risken totalt sett, och man behöver inte ha så mycket kunskap själv om risknivåerna, säger Shoka Åhrman.
Fakta: Nysparande i fonder, netto Januari 2021 Januari 2020 Februari 2021 Februari 2020 Mars 2021 Mars 2020 Aktiefonder 23,1 miljarder kronor 19,1 miljarder kronor 9 miljarder kronor -15,8 miljarder kronor 18,5 miljarder kronor -80,2 miljarder kronor Blandfonder 761 miljoner kronor 2,4 miljarder kronor 960 miljoner kronor -1,9 miljarder kronor 3,1 miljarder kronor -27,5 miljarder kronor Långa räntefonder - 2,6 miljarder kronor -1,4 miljarder kronor 1,1 miljarder kronor 6,7 miljarder kronor 378 miljoner kronor -21,6 miljarder kronor Källa: Fondbolagens förening