Handeln gnisslar - brist på cyklar och chip

AP/TT: Containerhamnen i Shanghai går för högtryck – men det räcker inte. Arkivbild.

Är din vara dyrare, eller slut i butiken? Det är inget undantag.

Överallt har företagen svårt att få tag på material. Det beror på presidentvalet i Peru, på corona bland hamnarbetare i Los Angeles, en brand i en fabrik i Tokyo, president Joe Bidens stödpaket – och på hur känslig marknadsekonomin är för störningar.

Ta svenska Byggmax, till exempel. Bolagets import av varor från Kina, Vietnam och andra länder fungerar inte som den ska.

Vi har köpt in det vi kunnat och försökt pussla runt och fördela jämnt mellan butikerna. Så var det inte före pandemin, då köpte vi bara in det vi ville ha, sa Byggmax vd Mattias Ankarberg nyligen till TT.

Priserna på byggprodukter i Norden har gått upp med 5–10 procent, enligt Byggmax.

I USA har priserna på begagnade bilar rusat i höjden efter att amerikanerna lite yrvaket börjat åka bil igen.

Växelfabrik stängd

Överallt råder en brist på cyklar, efter att människor upptäckt cyklandet som ett sätt att undvika smittspridning i kollektivtrafiken.

Vi har en elcykelboom och har ökat försäljningen med 30 procent. Men vi hade kunnat öka ännu mer om det inte varit för pandemin, säger Tony Grimaldi, svensk vd för cykeljätten Cycleurope som äger bland annat Monark, Crescent och Bianchi.

Det räcker med att en enda komponent fattas för att en cykel inte ska gå att sälja. Cycleurope köper som många andra cykelföretag växlar från japanska Shimano – men bolagets fabrik i Malaysia är stängd efter ett nytt coronautbrott.

Ovanpå det råder en global kris för transporter, säger Tony Grimaldi, som räknar med fortsatta problem i kanske ett år till.

Dyrt med sjöfrakt

Att frakta cyklar från Asien med båt till Europa har blivit rejält dyrt.

Priset på att frakta en fartygscontainer från Taiwan eller Shanghai har mer än fyrdubblats från 2 000 dollar till 8 000 för en 20 fots container, säger Fredrik Hermansson, vd på logistikföretaget Greencarrier Liner Agency.

Allting började med att covid bröt ut, säger han.

Då stängde Kina ner i fem veckor.

Varje år måste cirka var tionde container bytas ut, och nu hann containertillverkarna inte med.

Strax efter kom ett stort corona-utbrott i jättehamnen Long Beach i Kalifornien i USA.

Då började det tjockna ordentligt. Och det där hänger i. Det fattas fortfarande terminalarbetare, tullare och chaufförer till lastbilarna, även nere på kontinenten i Rotterdam och Hamburg.

Dubbelt så lång tid

Fartygen ligger utanför hamnar och väntar på att få lossa sin last.

Det brukade ta cirka 35 dagar att få en last från Kina till Chicago. I dag tar det 70, säger Fredrik Hermansson.

Grundproblemet, enligt honom: I många år har företagen jobbat med att ha så lite marginaler, så lite lager, så lite extrapersonal och så lite framförhållning som möjligt. Pandemin rubbade den balansen.

Effektivitet i all ära, men det är människor och fartyg vi arbetar med. Jag tror att de allra flesta har lärt sig att man måste räkna med störningar.

Koppar är också dyrare. Presidentvalet i Peru vanns, extremt knappt, av vänsterpolitikern Pedro Castillo, som vill lägga högre skatt på kopparexporten till framför allt Kina.

Peru är så stora på koppar så det spelar roll för kopparpriset, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.

Och koppar ingår i elledningar i allt möjligt, som en motorsåg man köper på Byggmax eller i elbilar.

Översvämningarna i Tyskland ser ut att ha ökat intresset för att stoppa den globala uppvärmningen. Att EU häromveckan föreslog ett förbud mot försäljning av bensinbilar från 2035 ökar efterfrågan på koppar och andra metaller till bland annat elbilar.

Som grädde på moset har torka i Brasilien höjt priserna på majs, socker och kaffe.

Brist på halvledare

I våras lamslog dessutom en brand stora delar av produktionen i Renesas Electronics fabrik utanför Tokyo. Renesas gör halvledare, alltså datorchip, och branden bidrog till den globala bristen på komponenterna. Bilföretaget Volvo och många andra har berättat om allvarliga produktionsstörningar på grund av halvledarbristen, i en tid då många vill ha fler halvledare för att kunna öka produktionen.

Det finns faktiskt en enkel förklaring till många av de här problemen, enligt råvaruexperten Torbjörn Iwarson.

Att återhämtningen efter pandemin går så fort. Det har blivit en ketchupeffekt som få såg komma.

Ketchupeffekten med för stor efterfrågan beror också på de massiva pandemistöden i många länder, anser Torbjörn Iwarsson.

Politikerna har formligen pumpat ut pengar. Effekterna tar ett år att slå igenom fullt ut. Ironiskt nog kickar det in just när vaccinerna börjar få effekt och begränsningar hävs. Det är där vi är nu, säger han.