Kinesisk reglering bromsar elbilsmarknadens tillväxt i landet

Kinesisk bilfabrik i Beilun, i provinsen Ningbo. Foto: Creative Commons Lic. Kredit: Siyuwj

Den kinesiska regeringen är på väg att stoppa elbilsutvecklingen, skriver Reuters.

Kina genomgår en grön omställning. Det måste säkerställa att landet är koldioxidneutralt år 2060. Biltillverkare som Nio, Xpeng och BYD har därför ökat sin produktion av elbilar.

Men det verkar som om den kinesiska regeringen vill  begränsa deras utveckling. Elbilindustrin kan vara den senaste inom ett antal sektorer som Kinas kommunistiska parti kommer att reglera hårt, skriver Reuters.

- Just nu är antalet elbiltillverkare för stort och de är för små och för spridda, säger Xiao Yaqing, industri- och informationsteknikminister, vid en presskonferens.

- Våra företag måste vara större och starkare, säger han.

I Kina kan staten störa företag och deras relationer direkt - till exempel genom att slå samman eller dela upp dem.

Kommunistpartiet gör vad det anser är bäst för Kina som helhet. Men det är inte nödvändigtvis det bästa för det enskilda företaget.

- Om det är optimalt för Kina som helhet att ta ut några spelare från marknaden och få några andra sammanslagna, så är det anledningen. Det är möjligt på grund av Kinas statsstyrning. Jag skulle hävda att det är ett relativt beräknat beslut att göra det, säger Peter Nedergaard, professor vid institutionen för statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Flera av Kinas stora teknikföretag har nyligen reglerats. Bland andra Tencent och Alibaba Group.

Nyligen meddelades det att Alibabas finansiella division, Alipay, delas upp. Det skriver media Financial Times.

Jack Ma är grundaren av Alibaba, en filantrop och Kinas tredje rikaste man med en förmögenhet på över 51 miljarder dollar.

Det har varit mycket kritik mot Jack Ma från politiska partier och i pressen för att han är för rik. Han har annars donerat 3,2 miljarder yuan - 3,1 miljarder kronor - år 2020 till välgörenhet.

- Det är tänkt som ett slags överseende eller frivillig skatt han betalar för att komma ur den position han har varit i, nämligen som ett mål för både delar av pressen och kommunistpartiet, säger Peter Nedergaard.

Och det är inte ett uttryck för tillfälliga eller ideologiska kampanjer, utan ett grundläggande skifte mellan kommunistpartiets politik och marknaden.

En rörelse som startade redan åren efter finanskrisen.

Kinas president Xi Jinping har en gemensam välståndsstrategi. De rikaste måste lyfta bönder och arbetare upp till medelklassen.

Det förväntas nu att några av de företag som har gynnats av att staten inte reglerar marknaden kommer att behöva betala tillbaka.

- Kommunistpartiet kommer att hävda att de är rika för att de har Kinas blomstrande ekonomi som bakgrund, och därför måste de också betala tillbaka något, säger Peter Nedergaard.

Och så finns det ett lager ovanpå den fria marknaden.

- Vi försöker styra marknaden mot några politiska mål, säger Kasper Ingeman Beck, forskare i kinesiska företag vid Copenhagen Business School.

- Men det är inte så att marknadsekonomin försvinner. Kina har en marknadsekonomi, och utöver det bygger de in alltmer ett antal statliga styrmekanismer som sätter riktningen för ekonomin, säger han.

I slutet av september sammankallades Tencent för ett möte i den kinesiska regeringen. Här skulle de lova att införa nya regler för sektorn.

- Partiet förväntar sig att privata företag stöder de politiska målen, till exempel principen om gemensamt välstånd. Och det kommer vi bara att se mer av, säger Kasper Ingeman Beck.