Sparpengar i fonder som både växer och gör nytta för klimatet. Nog låter det lockande. Många vill spara klimatsmart eller hållbart.
Men kruxet är att hitta rätt i spardjungeln, och för den som väl lyckats pricka in en fond som uppfyller de egna kraven så är det mycket tveksamt om syftena uppnås, förklarar Joakim Sandberg, professor i filosofi vid Göteborgs universitet och i ekonomi vid universitetet i Groningen i Holland. Han är verksam vid Sustainable Finance Lab, som är ett samarbete mellan flera universitet kring hållbarhet och finanser.
Det är två filosofier som ligger till grund för att spara klimatsmart eller hållbart. Dels symbolvärdet, att man inte vill ha sina pengar i exempelvis oljeindustrin. Dels effekten, att man vill att pengarna ska bidra till positiva effekter. Men båda är svåra att leva upp till, säger Joakim Sandberg.
Han har forskat om grönt sparande och tittat på olika alternativ. Som att välja bort vissa företag, välja till vissa särskilt klimat- eller miljöinriktade bolag samt hur sparare kan påverka till mer miljö- eller hållbarhetsinriktat agerande hos företagen.
Resultatet är ganska nedslående för den som vill spara grönt.
Ekonomin i dag är så sammankopplad och integrerad, förklarar han. Företag äger varandra, och bara för att man väljer bort exempelvis ett oljebolag till förmån för något annat så innebär det inte att man slipper oljan. Även om man undviker ett visst företag kan andra bolag som man investerar i ha satt sina pengar i oljan.
Det är svårt att göra en ren avgränsning.
Möjlighet att påverka försvinner
Att välja bort vissa företag ger också sämre möjlighet att påverka dem, förklarar han.
Och om jag säljer av aktier så blir det reapris för andra att köpa.
Däremot, att välja till företag som man tror på ur miljösynpunkt, det kan ha effekt, enligt Joakim Sandberg.
Särskilt om det rör sig om mindre bolag som behöver kapital för att utvecklas, förklarar han.
Men risken ökar. Fast klimatrisken ligger i framtiden. Kanske behöver vi våga ifrågasätta vad risk är framöver.
Han har också i sin forskning funderat på hur det blir om man struntar i att välja klimat- eller miljöalternativ för sitt sparande, och i stället skänker en del av avkastningen till de ändamål man vill främja.
Exakt hur just jag gör med mitt sparande, det gör så liten skillnad. Då kan man tänka att man lika gärna kan skänka pengar till, eller finansiera, något man vill stödja.
Grön djungel
Johanna Kull, hållbarhetsansvarig på nätbanken Avanza, håller med Joakim Sandberg att det är svårt att som privatperson göra direkt nytta för klimatet med sina sparpengar. Det är en sådan djungel av fonder med olika kriterier, och som konsument måste man noga gå in och kolla själv vilken inriktning fonden har.
Det blir mycket för en privatperson. Men ändå är det vettigt att minska hållbarhetsrisken i sitt sparande. Men det ska inte blandas ihop med att utsläppen minskar, säger Johanna Kull.
Frida Bratt, sparekonom på nätbanken Nordnet, är inne på samma linje.
Hållbarhet kan betyda så mycket, säger Frida Bratt, och konstaterar att allt bygger på vad företagen själva redovisar.
Det förekommer en hel del överdriven eller till och med falsk marknadsföring om gröna investeringar, så kallad greenwashing, konstaterar både hon och Johanna Kull.
Det kan bli lite lättare framöver, EU har nya regler för både klassning av gröna investeringar och information och märkning på gång som innebär mer enhetliga regler. Det kan göra det lite enklare för konsumenten, hoppas de.
Ändå, det krävs mycket detektivarbete och tankemöda att lista ut hur man ska investera.
Man får fråga sig själv vad man tycker är viktigt. Är det exempel okej att investera i ett företag som släpper ut mycket nu, som SSAB, men som håller på att ställa om, säger Frida Bratt.