Räntebeskedet från mötet den 24 november låg i linje med marknadens förväntningar.
När det gäller stödköpen – en stimulansåtgärd som kompletterar nollräntan – avslutas nu programmet i den meningen att det inte blir några nya stödköp för att öka innehavet av värdepapper.
I praktiken innebär det att Riksbanken går från en stödköpsvolym på 68,5 miljarder i fjärde kvartalet i år till att nöja sig med så kallade återinvesteringar på 37 miljarder under första kvartalet 2022.
En majoritet i direktionen, på grund av chefen Stefan Ingves utslagsröst, ser det som troligt att de så kallade återinvesteringarna – där Riksbanken köper för att behålla volymen på sin portfölj när värdepapper förfaller – kan fortsätta hela 2022.
Förutsägbart sätt
"Givet inflationsprognosen för de kommande tre åren behöver värdepappersinnehavet vara oförändrat under 2022. När en avveckling av portföljen väl inleds behöver den ske gradvis och på ett förutsägbart sätt", sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley på mötet enligt ett färskt protokoll.
Stefan Ingves var inne på samma linje:
"Penningpolitiken består av flera delar, dels att vi bibehåller storleken på innehavet av obligationer under 2022, dels att reporäntan hålls kvar på noll procent under större delen av prognosperioden", sade han.
Vice riksbankschef Martin Flodén är dock fortsatt kritisk till stödköpens omfattning, även om han tycker att nedtrappningen från 68,5 miljarder till 37 miljarder nästa kvartal är ett bra första steg.
Flera problem
"Jag tycker fortfarande att vi har haft ett onödigt omfattande köpprogram under 2021. Jag tror att vi hade kunna upprätthålla ungefär lika expansiva finansiella förhållanden med ett mindre köpprogram, och jag ser flera problem med den stora portfölj som vi nu har byggt upp", sade han enligt ett protokoll från mötet.
Han tillade:
"Min bedömning i dag är att de finansiella förhållandena inte kommer att påverkas påtagligt av den här stora förändringen i köptakten. Om det stämmer kommer jag troligen att förespråka en viss ytterligare nedtrappning under de kommande kvartalen".
De vice riksbankscheferna Anna Breman och Henry Ohlsson är inne på liknande resonemang och ifrågasätter enligt protokollet bland annat om stödköpen har någon betydelse för inflationen.
Av protokollet framgår samtidigt att vice riksbankschef Per Jansson är den mest duvaktiga av ledamöterna genom att säga att han är tveksam inför beslutet att indikera en räntehöjning 2024.
"Det kommer att bli svårt nog att klara av att få upp inflationen till målet på sikt, även utan en högre reporäntebana", sade Jansson.