Den oväntat höga inflationen gör att Swedbanks ekonomier i en ny prognos räknar med en första räntehöjning redan om ett år, i början av 2023.
"Riksbanken kommer att strama åt penningpolitiken något snabbare än tidigare väntat", skriver chefsekonomen Mattias Persson i en kommentar.
Höjningen blir då till 0,25 procent, från noll – där den har legat sedan december 2019.
Sänker prognosen för 2023
Persson tillägger att Swedbank räknar med att det även kommer att börja stramas åt i år, när stödköpsportföljen börjar minskas.
Tillväxtprognosen för 2021 höjs rejält, till 4,8 procent. Tidigare låg den på 4,3 procent.
För i år justeras också prognosen också uppåt, fast inte lika mycket. I år beräknas tillväxten till 3,4 procent, mot tidigare 3,3 procent. Men för 2022 räknar Swedbanks ekonomer med att tillväxten faller tillbaka till 2,2 procent. Där låg prognosen tidigare på 2,3 procent.
Den så kallade KPIF-inflationen beräknas i år i snitt hamna på 3,2 procent. Där låg prognosen tidigare på 2,5 procent. För 2023 höjs inflationsprognosen samtidigt till 1,9 procent, mot tidigare 1,8 procent.
Arbetslösheten väntas enligt Swedbank sjunka till 7,4 procent i år och 6,7 procent 2023, ned från årets beräknade 8,8 procent.
Bostadspriserna väntas fortsätta uppåt, enligt Swedbanks chefsekonom.
"Bostadspriserna väntas fortsätta att öka om än i lägre takt, vilket innebär att en bostad år 2023 i genomsnitt väntas kosta cirka 30 procent mer än 2019", skriver Mattias Persson.
Swedbanks ekonomer ser hur nedåtrisker för återhämtningen dominerar. De pekar dels på pandemin, men även att "geopolitiska risker har ökat i vårt närområde och kan påverka utvecklingen framöver".
Vid sidan av Riksbankens åtstramning med räntehöjningar och minskad stödköpsportfölj väntas en viss finanspolitisk åtstramning – även om de ofinansierade åtgärderna kommer vara större än normalt både i år och 2023, enligt Swedbank.
"Vi räknar med ofinansierade åtgärder i år på strax under 80 miljarder kronor samt åtgärder för 60 miljarder kronor nästa år där merparten avser offentlig konsumtion och investeringar. Det innebär att offentligt finansiellt sparande landar på 0,1 procent av BNP 2023. Den offentliga skulden faller till strax under 30 procent av BNP, vilket är lägre än före pandemin", skriver banken.
Kritik mot elprisstödet
När det gäller stödåtgärder riktar Swedbanks chefsekonom viss kritik mot stödet till hushållen för att kompensera för högre elpriser, beräknat att kosta cirka 6 miljarder kronor.
"Att kompensationen kopplas till förbrukning och inte pris innebär att hushåll i olika delar av Sverige kompenseras lika mycket – trots att elpriset stigit mycket mer i södra Sverige. Således är åtgärden mindre träffsäker", skriver Mattias Persson.