Vad är inflation?
Det innebär att priserna stiger, men de måste fortsätta att stiga för att vi ska få inflation. Det räcker inte med att priserna är höga, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Så är det nu. Enligt februarisiffrorna var inflationen i Sverige 4,5 procent i årstakt, en bra bit över Riksbanken inflationsmål på 2 procent.
Definitionen på inflation är att det ska vara breda prisuppgångar, inte bara på en vara, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.
Vi får helt enkelt allt mindre för pengarna, förklarar han. Det är vi inte vana vid, för under omkring 20 år har inflationen legat på en låg nivå.
.
Kan man inte bara bestämma att priserna inte ska få stiga?
Man kan försöka, och det har har också gjorts. Det kallas priskontroller. Men erfarenheten är att det har negativa konsekvenser för ekonomin, säger Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Priserna är ett sätt att reglera tillgång och efterfrågan, förklarar han. Om inte priserna får höjas så tar varorna slut i stället, om ingen kan och vill producera till det pris som får tas ut.
Staten kan försöka reglera detta i lag, berättar han, men det kommer sannolikt att innebära tvärt stopp, eftersom varor skulle säljas med förlust. Dessutom skulle svarta marknader kunna uppstå.
Robert Bergqvist ser också att det där med låsta priser blir väldigt illa för ekonomin.
Om inte varor får stiga i pris så går man miste om instrumentet för omfördelning.
.
Hur sprids inflation?
Ta till exempel en telefon som man köper i en affär. Då priserna stiger på de varor och tjänster som behövs för att tillverka den så går priset upp, säger Annika Winsth.
Till slut blir det så att även den som står i affären och säljer telefonen upplever att allt blivit dyrare och kräver höjd lön, förklarar hon. Då höjs priset ännu mer. Det blir en slags katten på råttan, råttan på repet-spridning.
Varför har vi inflation nu?
Pandemin tände den första inflationsgnistan, förklarar de. När samhällena stängdes på grund av smittan slog fabrikerna igen. Men efterfrågan på varor fanns kvar, och många ville köpa alla möjliga produkter.
När många vill handla uppstår en efterfrågeinflation, säger Annika Winsth.
Då visade det sig att fraktcontainrarna befann sig på fel ställe och fraktfartygen blev fulla. Det uppstod brister på transporter och på varor.
Både Robert Bergqvist och Annika Winsth påpekar att staterna gick in och stöttade rejält för att folk och företag skulle klara krisen, och också fortsatte med det, trots att pandemieffekterna släppt. Priserna steg, eftersom allt fler ville köpa varor och tjänster.
Kanske hade vi kommit ur det hela så småningom. Många trodde länge att inflationen bara var tillfällig.
Men så invaderade Ryssland Ukraina.
Ryssland är ett råvaruland, och tar man bort råvaror så går priserna upp, säger Annika Winsth.
.
Är det alltid dåligt med inflation?
Nja, egentligen inte, enligt Robert Bergqvist. En viss, låg inflation är viktig för ekonomin. Det gör att konsumenter och producenter styrs till mer ändamålsenliga sätt att konsumera och producera.
Det gör att ekonomin fungerar bra, det möjliggör förflyttning av resurser. Om exempelvis priset på äpplen stiger och morotspriset sjunker så konsumerar vi mer morötter och mindre äpplen.
En låg och jämn inflation gör också att det går att förutsäga hur ekonomin ska bli. Då vågar producenter och investerare fatta beslut, förklarar han.
Hur kan man man motverka inflation?
Boten mot en för hög inflation är att höja räntan, förklarar de. Det är centralbankerna som har till uppgift att hålla inflationen på en lagom nivå, och som verktyg finns styrräntan.
Med en högre ränta samlas mer pengar på banken och efterfrågan minskar.
Nu ligger räntan på noll procent, men många tror att Riksbanken kommer att behöva höja snart. En del tror redan i april, medan andra ser framför sig att det kan vänta till hösten.
Men centralbankerna kan också "prata ned" inflationen, påpekar Robert Bergqvist. Genom att hota med räntehöjningar, som amerikanska Fed nu gör, så kyls ekonomin av.
.
Vilka risker finns framöver?
Bo Becker är orolig över att det kan bli svårt att få stopp på inflationsspiralen. Centralbankerna i västvärlden är lite "otränade" på inflationsbekämpning, eftersom inflationen varit låg så länge.
Annika Winsth har länge varit kritisk till Riksbanken, hon tycker att räntan borde ha höjts lite redan i höstas. Då hade vi fattat galoppen, och blivit lite mer ekonomiskt försiktiga, tror hon.
Risken nu är att Riksbanken behöver ta i mycket mer, säger hon.
Svenska räntehöjningar kommer att påverka hushållens ekonomi, enligt Bo Becker. Många har stora bostadslån, och ofta med rörlig ränta.
Höjd ränta kommer att göra ont. Om Riksbanken höjer räntan före valet så är det inte positivt för den sittande regeringen, säger han.
.
Varför är psykologin så viktig?
Både Bo Becker och Robert Bergqvist förklarar att inflationen framöver kommer att bero på hur vi har det inuti våra huvuden. Det handlar om vilka förväntningar vi har på inflationen. Tror vi att den är övergående, eller tror vi att den kommer fortsätta att vara hög även nästa år? Då kommer vi att vilja ha högre löner för att kompenseras.
Det är avgörande. Det säger något om hur det blir. Dagens inflationssiffror är gårdagen, säger Robert Bergqvist.
Vad händer om det inte lyckas?
Bo Becker ser framför sig att inflationen kan bita sig fast och vara svår att få ned.
Samtidigt har vi just nu en hög arbetslöshet i Sverige, cirka 8 procent. Om inflationen inte ger med sig kan vi ha både hög inflation och arbetslöshet samtidigt, så kallad stagflation.
Det är inte svårt att se att räntehöjningar är nödvändiga, men det kan vara politiskt svårt att genomföra dem. Det kan komma att sätta både politiker och Riksbanken på prov, säger Bo Becker.