Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 1,0 procent. Och nu är det färdigsänkt, enligt direktionen.
Riksbanken gör bedömningen att reporäntan kommer att ligga kvar på den här nivån under det närmaste året. I övrigt gör Riksbanken i stort sett inga justeringar av sina tidigare prognoser vad gäller BNP och arbetslöshet.
I sin prognos bedömer Riksbanken att reporäntan börjar höjas i början av 2014 till i genomsnitt 1,2 procent. Första kvartalet 2015 har räntan höjts till 2,0 procent och ytterligare ett år senare till 2,7 procent, enligt bankens egen prognos.
Riksbanken gör fortsatt bedömningen att ekonomin är svag. "Men det finns vissa ljusglimtar som talar för en stabilisering och konjunkturen väntas stärkas under året", skriver banken.
- Det är lite hökaktigare än vad vi hade räknat med. Och det har blivit mer osäkert om de kommer att sänka en gång till, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.
- Men samtidigt har vi stigande arbetslöshet, låg inflation och på marginalen kan en starkare krona börja påverka dem, tillägger han.
Riskerna med den stora och ännu växande skuldsättningen bland svenska hushåll är en viktig faktor bakom beslutet, enligt Holmgrens tolkning.
Han ser också en risk för att kronan på sikt ska bli så stark att det får effekter på den exportberoende svenska ekonomins tillväxt och inflation.
- Fortsätter trenden är det något som jag tror skulle kunna få Riksbanken att ändra sig.
I Riksbankens räntebana ser Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea, ändå en sannolikhet för att reporäntan sänks i april. Han noterar samtidigt att Riksbankens prognoser för svensk ekonomi lämnas i stort sett oförändrade jämfört med räntemötet i december.
- Det kan bli en sänkning i april. Men det är ganska öppet.
Isaksson tror inte att hushållens boräntor påverkas på något tydligt sätt av räntebeskedet.
Det främsta argumentet för en räntesänkning är enligt Isaksson att den svenska arbetslösheten ser ut att fortsätta uppåt. Han räknar med en topp på 8,5 procent under 2013.
- Vi tror att arbetslösheten kan gå upp mer än Riksbanken tror och det kan motivera en lägre ränta.
John Hassler, professor i nationalekonomi, tycker inte att beskedet från Riksbanken är så förvånande men samtidigt svårt att förstå.
- Det finns ganska tunga argument för att sänka räntan. Det skulle leda till en bättre utveckling på arbetsmarknaden och en högre inflation. Men det har inte hänt något avgörande som skulle ha fått majoriteten i direktionen att närma sig minoriteten, därför var det inte förvånande, säger han.
Att peka på en del positiva konjunktursignaler som skäl för att avstå från en sänkning tycker han inte håller.
Han tycker det är svårt att se att en sänkning med 0,25-0,5 procentenheter skulle ha någon stor betydelse för huspriserna eller den finansiella stabiliteten, samtidigt som det skulle ha betydande effekter på inflation och Inflationen bedöms bli litet lägre, 1,8 procent 2014 jämfört med förra prognosen som talade om 2,0 procent.
Två av Riksbankens sex ledamöter reserverade sig, precis som vid en lång rad tidigare tillfällen, mot majoritetens beslut om oförändrad ränta. Karolina Ekholm ville sänka räntan till 0,75 procent, Lars EO Svensson ville sänka till 0,5 procent.
Från att nästan samstämmigt ha trott på en sänkning började analytikerkåren vackla de senaste veckorna. Många tecken tyder på att konjunkturen kanske redan är på väg att vända, med bättre drag i USA, Tyskland och Kina.
Svenska marknadsräntor steg, medan kronan stärktes något omedelbart efter beskedet.
Kronan lyfte 4-5 öre mot euron och dollarn, medan den tvååriga svenska statsobligationen steg från 1,06 före beskedet till 1,09 efter. Tioårsräntan gick upp från 2,04 till 2,06 procent.
(TT)
