Gruvmässa med fokus på säkerhet och miljö

Den senaste upplagan av FinnMateria-mässan arrangerades den 21 och 22 november i finländska universitetsstaden Jyväskylä. Det var fjärde gången mässan arrangerades och säkerhet och miljö stod i fokus i år. Tusentals företrädare för gruv- och metallberedningsindustrin samlas i staden vartannat år vid en särskild mässa och branschkongress.  Arrangemanget har vuxit varje gång och i år kom nästan 4 000 besökare och 140 företag som presenterade sina nyaste produkter i två stora hallar.

FinnMateria ägde rum i en tid då man sannerligen inte kan tala om någon kris inom den finländska gruvindustrin. Tvärtom råder det kännbar brist på arbetskraft på många orter. Dessutom hoppas en rad projekterare på att deras ansökningar om utvinning ska beviljas så snabbt som möjligt. Det gäller även eventuella nya lukrativa guldådror.

Det faktum att Finland idag har 52 gruvor och dagbrott, med en total omsättning på 15 miljarder euro under förra året, avspeglades tydligt även på årets Finnmateria. Drygt 15 000 personer arbetar idag inom finsk metallförädlingsindustri.

Under mässans branschkongress presenterades en investeringsplan, som innebär att gruvindustrin i Finland kommer att investera fyra miljarder euro under de kommande åren. Största delen av investeringarna görs under åren 2014–2017.

Åtminstone 15 större projekt är på gång, uppgav landets Arbets- och näringsministerium nyligen. Det största projektet leds av sydafrikanska Gold Fields och byggs upp kring en palladium- och platinafyndighet i Ranua norr om Rovaniemi.

Investeringarna i Ranua väntas vara värda mellan 1,0 och 1,5 miljarder euro. Gruvan kallas för Suhanko efter orten där den ligger. Gruvan ska byggas upp under åren 2015–2016.

Ett annat stort projekt, Sokli, väntas köra igång i Savukoski i Lappland. Den investeringen beräknas uppgå till omkring 700 miljoner, men projektet startar först  2017.

 

Hög driftsäkerhet
Ett tjugotal svenska företag ställde ut på årets FinnMateria, däribland Kaeser Kompressors svenska dotterbolag. Kaeser är en av världens största tillverkare av tryckluftssystem med ursprung i Tyskland och med drygt 4 000 anställda runt om i världen.

I Sverige är företaget en av de största tryckluftsleverantörerna på hemmamarknaden. Kaesers representant på mässan underströk att företagets kompressorer tillhör premiumklassen med hög driftsäkerhet samtidigt som de är energisnålare än andra märken på marknaden.

 

År 2008 beräknade Finlands arbets- och näringsministerium de planerade gruvinvesteringarna i Finland för åren 2008–2015 till drygt 3,5 miljarder euro och värdet av pågående eller färdigställda investeringar till 1,6 miljarder euro. I Finland beräknas brytningsmängderna fördubblas fram till år 2014 och fyr- eller femdubblas fram till slutet av årtiondet. I Finland och Sverige har man också öppnat gruvor som tidigare stängdes.

 

Enligt ministeriet kommer den snabba tillväxten i gruvbranschen att pågå åtminstone fram till 2020. För tillfället söker rekordmånga organisationer – uppemot 50 stycken – efter malm på olika håll i Finland.

Största delen har utländska majoritetsägare. De stora projekten väntas ge 5 600 nya jobb under de kommande tio åren. För tillfället jobbar ungefär 3 000 personer i finländska gruvor.

 

Växande intresse
Utgångspunkten är att tillgången på malmer och mineraler minskar samtidigt som den globala efterfrågan ökar. Det gör att intresset växer bland de multinationella gruvbolagen, för de relativt låghaltiga fyndigheter som finns i Finland.

 

Vid sidan av Kanada och Sverige hör Finland till de intressantaste gruvländerna i världen. Här finns en utmärkt infrastruktur och man räknar med många oupptäckta fyndigheter.

 

Antalet utställare på Jyväskylä-mässan uppgick till 140, vilket är en klar ökning jämfört med tidigare.

 

A.Häggblom Oy deltog på mässan med en egen monter. Företagets verkställande direktör, John Hagnäs, ser nya möjligheter i den pågående gruvboomen  och som företaget enligt honom har ett grepp om.

- För närvarande har vi redan fyra gruvor som kunder. Vi säljer reservdelar till anläggningsmaskiner i rekordmängder och efterfrågan på stora skopor ökar hela tiden i takt med kundernas goda erfarenheter från användningen av dem, skrev Hagnäs i ett pressmeddelande inför mässan.

 

Enligt Hagnäs ökar underhållets roll under expansionen. Som ett exempel nämner han en robust skopa, som är en hightech-produkt.

 

- Skoporna som vi utvecklar och skräddarsyr tillsammans med våra kunder, och baserar på målinriktat insamlade erfarenheter från användning, garanterar maximal prestanda. Det och maskinernas livslängd är ju hörnpelare i en effektiv gruvverksamhet. Stilleståndstimmarna blir dyra för att inte nämna den förlorade produktionen. Vi vill behålla vår position som Nordeuropas ledande leverantör av plattformslösningar till krävande anläggningssystem och det ser bra ut, ansåg John Hagnäs.

 

Rysk gruvdelegation
FinnMaterias internationella inslag bestod dock främst av en månghövdad rysk gruvdelegation i form av en hel busslast av kvinnor och män, klädda i traditionella svarta uniformer. Medlemmarna i den stora delegationen lät sig informeras om nordiska gruvindustrins senaste produkter.

 

Under en av gruvmässans konferenser betonade flera talare att tyngdpunkten måste läggas på den sociala komponenten. Yrkesbilden inom gruvindustrin och branschens image måste förbättras bland yngre arbetskraft.

 

Finnmaterias två kongressdagar präglades av högintressanta föredrag och diskussioner kring säkerhet och skyddet av miljön vid gruvdrift. Något annat hade onekligen varit inaktuellt med tanke på den nyligen uppmärksammade gruvolyckan i Talvivaara-gruvan i Norra Finland.

 

Metallverket i Talvivaara stängdes för över fyra veckor sedan efter att en fällningsbassäng börjat läcka.

 

Nya uppgifter
Under kongressdebatten kom det bland annat fram att Talvivaara återupptar gruvverksamheten först i mitten av nästa år på grund av läckan i gruvans gipsfällningsbassäng och vattensituationen i området. Dagbrottet i gruvan måste tömmas på vatten innan verksamheten kan återupptas.

 

Verksamheten i Talvivaaras metallfabrik har däremot kunnat återupptas. Bolaget får metallerna från de malmhögar som redan har brutits.

Läckan i gipsfällningsbassängen och den avbrutna produktionen har lett till att Talvivaara har tvingats sänka sin produktionsprognos för detta år. Bolaget räknar nu med att nickelproduktionen blir cirka 13 000 ton.

 

Redan då Talvivaara publicerade sin delårsrapport i oktober meddelade bolaget att målet på 17 000 ton nickel sannolikt inte nås. Bolaget spår att produktionen under årets sista kvartal blir bara 2 500 ton.

 

Dessvärre översattes inget av detta eller andra föredrag till engelska, vilket var en tydlig försummelse med tanke på de många utländska besökarna och utställarna, som i så fall hade kunnat närvara vid kongressen.