Hårda förhandlingar om bankakut

EU:s finansministrar ska på måndagen och tisdagen försöka bända upp de fastlåsta förhandlingarna om bankunionens avvecklingssystem – EU:s bankakut.

I ett extra möte på måndagkvällen och under det ordinarie ekofinmötet på tisdagen ska övriga finansministrar försöka övertyga främst Tyskland om att gå med på eftergifter till Europaparlamentet.

Efter finansministrarnas egen uppgörelse i december för ordförandelandet Grekland nu förhandlingar med Europaparlamentet om den slutliga utformningen av den gemensamma avvecklingsmekanismen, SRM.

Positionerna har hittills varit helt låsta även om Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem, som står på Tysklands sida, har uppmanat till kompromissande.Enligt ordförandelandet Grekland finns fem stora tvisteämnen mellan den tyska sidan och parlamentet, som får starkt stöd av Portugal, Spanien och Italien:

Omfattningen är omstridd av det mellanstatliga avtalet, som Tyskland har krävt för avvecklingsfonden.

Europaparlamentet vill i princip att allt ska finnas i en EU-förordning och inte läggas utanför EU:s ram.Tyskland vill att alla viktiga frågor, särskilt beslut om utbetalningar från avvecklingsfonden, ska finnas i den mellanstatliga delen, där Tyskland har vetorätt. Vid beslut inom EU-ramen kan Tyskland bli nedröstat.

Tyskland hävdar att eftersom EU-fördaget inte ger EU beskattningsrätt så måste avgifterna på bankerna, som finansierar fonden, ligga i ett mellanstatligt avtal.
Det har föranledd kommissionären för inre marknaden Michel Barnier att föreslå att så lite som möjligt läggas i det mellanstatliga avtalet.

Det andra området man strider om är beslutsprocessen. Ska finansministrarnas möjligheter att opponera sig minskas? Ska avvecklingsstyrelsens verkställande direktörer, med ett färre antal medlemmar, fatta fler beslut utan att gå till hela plenarsessionen?

Den tredje frågan är hur stor roll de nationella bankakuterna ska ha i förhållande till den centrala avvecklingsstyrelsen när det gäller mindre nationella banker, som inte är systemviktiga.

Fråga fyra är vem som beslutar att en bank håller på att gå omkull eller troligen kommer att göra det. Europaparlamentet vill att endast ECB ska avgöra detta medan finansministrarnas uppgörelse gav en roll för avvecklingsstyrelsen och nationella bankakuter.

Den femte frågan är finansiella säkerhetsarrangemang (backstops) om avvecklingsfonden inte räcker, till exempel under uppbyggnadsfasen. Tyskland, Nederländerna och Finland vill inte alls diskutera frågan nu, medan parlamentet vill göra klart det nu också.

Ytterligare en fråga är hur snabbt pengarna i fonden ska bli gemensamma. Enligt finansministrarnas överenskommelse ska fonden byggas upp under tio år, en tiondel per år, till 55 miljarder euro. I början sätts pengarna i nationella avdelningar och överförs - åter med en tiondel om året - till den gemensamma delen.

ECB-chefen Mario Draghi föreslog i förra veckan att överföringen till den gemensamma delen görs snabbare, på fem år, medan uppbyggnadstiden förblir tioårig.

Det grekiska ordförandeskapet lutar åt en kompromiss där fonden blir helt gemensam efter sju-åtta år.

Finansministrarnas slutsatser ska utmynna i ett nytt förhandlingsmandat för ordförandelandet Grekland i de fortsatta förhandlingarna med Europaparlamentet.

Parlamentet måste hinna rösta vid plenarsessionen den 14-17 april för att det ska bli av före valet till parlamentet i maj. Det innebär att tidsschemat är mycket pressat och att finansministrarna och parlamentet måste enas senast i mars eller i början av april.

Ekofinrådets dagordning i övrigt väntas klaras av snabbt. ECB ska rapportera om förberedelserna för att ta över banktillsynen inom bankunionen. Finansministrarna ska också diskutera kommissionens årliga tillväxtrapport och dess rapport om makroekonomiska obalanser i EU-länderna.Mötet ska även förbereda G20-mötet i Sydney samt diskutera riktlinjer för EU-budgeten 2015.
(Nyhetsbyrån Direkt)