Underinvesteringar har skapat en transportinfrastrukturskuld på 184 miljarder. En avbetalning av skulden skulle ge tillväxteffekter på 62 miljarder i hela landet. För Uppsalas del skulle det handla om investeringar på 6,7 miljarder kronor, vilket skulle innebära en samlad produktionsökning på 12,5 miljarder och närmare 815 nya jobb. Detta enligt en ny rapport från Transportgruppen.
Såväl historiska jämförelser som en internationell utblick indikerar att Sverige under lång tid investerat för lite i olika typer av infrastrukturella tillgångar. Sveriges infrastrukturskuld uppgick enligt 2010 års mätning till 380 miljarder kronor, transportinfrastruktur. Enligt rapporten Tillväxteffekter av att betala av infrastrukturskulden, framtagen av WSP på uppdrag av Transportgruppen, är transportinfrastrukturens del 184 miljarder kronor och visar tydligt sambandet mellan investeringar i infrastuktur och ekonomisk tillväxt.
- För Uppsala skulle de ökade investeringarna i infrastruktur innebära 815 fler sysselsatta varje år fram till 2025 och sammantaget en samlad produktionsökning på 12,5 miljarder fram till 2030, säger Maria Nygren, näringspolitisk chef på Transportgruppen i ett pressmeddelande.
Sverige skulle enligt rapporten uppnå viktiga samhällsekonomiska vinster genom att betala av transportinfrastrukturskulden. Genomslaget på den samlade produktionen i landet har WSP beräknat till drygt 62 miljarder kronor fram till 2030 och den efterfrågedrivna sysselsättningseffekten skulle öka successivt för att år 2030 toppa på knappt 20 000. Det motsvarar drygt en procent fler sysselsatta.
- En utbyggd infrastruktur där investeringar görs i viktiga projekt inom både järnväg, sjöfart/hamnar, flygplatser och väg kan spela en avgörande roll för den regionala konkurrenskraften, säger Maria Nygren.
En kartläggning visar att det i dag finns drygt 100 nyinvesteringsprojekt på läns- eller regional nivå som står utan finansiering. I vilken utsträckning projekten är samhällsekonomiskt motiverade har dock inte studerats.
