Nordea vill dela ut 20 miljarder

Jessica Gow/TT: Nordea redovisar kvartalsrapport. Arkivbild

Nordea-aktien steg 3,6 procent efter styrkebeskedet.

Pengarna Nordea vill dela ut är redan avsatta, enligt Frank Vang-Jensen.

Vi har en väldigt stark kapitalposition, troligen den starkaste i Europa. Eller åtminstone en av de absolut starkaste, säger han till TT.

Krockkudde och utdelningar

Bankens kapitalbuffert, ovanpå myndighetskrav, räcker både till utdelningar och krockkudde i krisen, resonerar han.

Bankens så kallade kärnprimärkapitalrelation ligger på 16,4 procent. Det kan jämföras med myndighetskravet på 10,2 procent, vilket alltså ger en så kallad kapitalbuffert på 6,2 procentenheter.

Ovanpå denna buffert har Nordea även gjort avsättningar för utdelningar för både 2019 och 2020. Det handlar totalt om cirka 20 miljarder kronor.

Om du lägger ihop dessa två belopp motsvarar det ytterligare 1,8 procentenheter. Så inför det att vi har gjort utdelningarna har vi själva verket en buffert på 8 procentenheter, säger Vang-Jensen.

Det motsvarar 9,4 miljarder euro (cirka 97 miljarder kronor), tillägger han.

Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det inte längre är Finansinspektionen i Stockholm utan Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som Nordea följer när de fattar beslut om utdelningar.

Och än så länge är beskedet att det dröjer till nästa år innan pengarna kan skiftas ut.

Nordeas resultat för tredje kvartalet blev oväntat starkt. Intäkterna lyfter 4 procent, till följd av hög aktivitetsnivå och ökade affärsvolymer.

Särskilt bolånevolymerna växer väldigt snabbt och vår marknadsandel växer också, säger Vang-Jensen.

Inga kreditförluster

Samtidigt sjunker kostnaderna med 6 procent, en väntad effekt av ett kostnadsreduktionsprogram.

Summa summarum gav detta en vinst inklusive kreditförluster på 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.

Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom.

Nordea har nämligen tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

Nordea satte under andra kvartalet av 650 miljoner euro för att täcka befarade kreditförluster i framtiden. Denna buffert finns kvar och Vang-Jensen bekräftar bankens prognos för kreditförlusterna för helåret på under en miljard euro.

Han vill inte blåsa faran över i covid-19-krisen och räknar med att det kommer bli en skakig färd framöver.

Men jag tycker att vi ser en återhämtning, säger Vang-Jensen.

Återhämtningen globalt har börjat och särskild de nordiska ekonomierna har inlett återhämtningen starkt.