Efter flera år av stadig uppgång är Stockholmsbörsen ned med cirka 25 procent hittills i år. Kriget i Ukraina, kraftigt stigande inflation, och en oro för kommande lågkonjunktur spökar när rapportsäsongen drar igång på allvar i veckan.
Enligt Mattias Isakson, chefsstrateg på Swedbank, är de indirekta förväntningarna sannolikt låga inför det andra kvartalet.
Den officiella förväntansbilden gäller inte. Därför kan det bli positiva kursreaktioner, även om resultaten inte når upp till de officiella förväntningarna, säger han.
Inflationen "en av de viktigaste bitarna"
Med det sagt är det inte givet att bolagen levererar rapporter som gör att de stiger, fortsätter Isakson. Han understryker att vi går mot en lägre tillväxt och sannolikt nedjusterade vinstförväntningar.
Men i det här kvartalet kommer rapporterna nog siffermässigt att vara starka. Det är inte alls säkert att bolagen flaggar för mer pessimism i nuläget – det kan komma till hösten – och då kan marknaden svara positivt de närmaste veckorna.
För maj var inflationen 7,3 procent, enligt konsumentprisindex mätt på en tolvmånadersperiod. Det är nästan dubbelt så mycket som i januari, då det låg på 3,7 procent.
Och just inflationen beskriver Isakson som "en av de viktigaste bitarna" som kommer fram i rapporterna. Han nämner råvarupriserna, som sjunkit under de senaste veckorna, som särskilt viktiga.
Det är sannolikt ett resultat av att marknaden som helhet blir mer rädd för betydligt lägre tillväxt och recession. Men för bolagen kan det vara positivt när deras input-kostnader lättar.
Det tror han i sin tur kommer att vara avgörande hur ett bolag tas emot på marknaden i samband med sin rapporter.
Makroutveckling styr
Molly Guggenheimer, aktiestrateg på Danske Bank, spår ett stökigt kvartal. Särskilt med tanke på att dollarn har stärkts, vilket "ger en artificiell boost till de flesta exportbolagen". Hon tror att efterfrågan har varit hög under det andra kvartalet, och att vinsterna levereras enligt förväntan.
Men de starka rapporterna som ofta överträffade förväntningarna under 2021 lär utebli, tillägger hon, och nämner även att ordrarna kan ha fallit under juni.
Guggenheimer tror också att det här kvartalet kommer ha ett starkare fokus på efterfrågan än tidigare, där analytiker försöker utröna hur mycket av resultatet som påverkas av en svagare konsument.
Ett exempel är H&Ms svaga juniförsäljning som gjorde kursen volatil. När ledningen sedan kunde visa att det inte berodde på svagare köpkraft så steg aktien, säger hon.
För resten av året understryker Guggenheimer att det är svårt att ge en träffsäker prognos.
Det som styr börsen framöver är inte Q2-vinster, utan makroutvecklingen, säger hon.
Hon ger två scenarier: Antingen undviks en recession, och Stockholmsbörsen kan se en uppsida på 20-25 procent från nuvarande nivåer. Eller så fortsätter konjunkturen att försvagas, och börsen kan då gå ner ytterligare tio till 15 procent.
Men om det sker kommer vi att få se ett väldigt starkt 2023, säger hon.
Även Isakson menar att läget för prognoser är mycket mer osäkert än vanligt, men ser en större volatilitet framöver.
Skulle vi få en liten uppgång under sommaren så bör man inte dra för långtgående slutsatser av det. Jag är övertygad om att man till hösten återigen kommer blir orolig kring konjunkturbilden.