En ny nordisk studie visar att svenska organisationer ligger efter när det gäller AI-mognad och ledningsengagemang. Samtidigt finns en tydlig skillnad mellan ambition och faktisk användning. Resultatet pekar på att få verksamheter i Sverige i dag har förutsättningar att fullt ut dra nytta av AI.
Vivicta presenterade nyligen Nordic AI Navigator, en kartläggning av företags AImognad i Sverige, Norge och Finland. Studien bygger på insikter från fler än 340 seniora beslutsfattare och visar på ett växande gap mellan AIambition och faktisk implementering i Norden – där Sverige utvecklas långsammare när det gäller att införa AI i hela verksamheten.
Hög ambition - begränsad bredd
Jämfört med nordiskt genomsnitt kännetecknas Sverige av lägre användning av AI och ett mer begränsat ledningsengagemang. Svenska organisationer är i stor utsträckning aktiva i att initiera och testa AI-lösningar, men färre har etablerat det ledningsstöd, den styrning och de långsiktiga investeringar som krävs för att skala AI i hela verksamheten.
Studien visar vidare att Sverige har en större andel organisationer i det som ofta benämns “sen majoritet”, vilket indikerar en mer försiktig inställning till AI jämfört med Norge och Finland. Sammantaget bidrar detta till att fördröja övergången från experimentella initiativ till bred och mätbar verksamhetsnytta.
Stort förtroende för AI – begränsad implementering
Nordic AI Navigator visar att 60 procent av svenska organisationer redan ser mätbara produktivitetsvinster av AI. Samtidigt bedömer drygt hälften att AI kan förbättra effektiviteten med mer än 10 procent inom tre till fem år.
Trots denna tilltro är implementeringen fortfarande begränsad. Flertalet svenska organisationer bedömer sig befinna sig på AImognadsnivå 1–2 av 5, vilket i huvudsak innebär ad hoc eller opportunistisk användning snarare än verksamhetsövergripande, strukturerade program. Endast en mindre andel uppger att de arbetar på en strategisk eller transformativ nivå, där AI är integrerat i kärnprocesser med tydligt ansvar och uppföljning.
Ledningsengagemanget - under genomsnitt
Ledningsengagemanget i Sverige är fortsatt lägre än nordiskt genomsnitt. Även om AI används inom flera funktioner är användningen mer begränsad inom kritiska områden, såsom cybersäkerhet.
Färre än hälften av de svenska respondenterna uppger att högsta ledningen har en god förståelse för AI:s strategiska betydelse. Detta kan bidra till att förklara varför Sveriges AImognad ligger lägre än hos de ledande nordiska organisationerna.
”Svenska organisationer ser en tydlig potential i AI, men många ligger fortfarande under sin ambitionsnivå jämfört med nordiska motsvarigheter”, säger Venke Bordal, Sverigechef på Vivicta. ”Skillnaderna handlar sällan om tekniken i sig, utan om ledningens engagemang, styrning och förmågan att betrakta AI som en långsiktig affärsförmåga – snarare än en samling fristående initiativ.”
Data, kompetens och styrning utgör centrala hinder
Strukturella hinder medför att AIarbetet skalar upp långsammare i Sverige. Datahantering och datakvalitet pekas ut som de största utmaningarna, vilket speglar fragmenterade datamiljöer och begränsad verksamhetsövergripande styrning. Därtill begränsar brist på AI och datakompetens organisationernas förmåga att industrialisera och förvalta lösningar.
I jämförelse med övriga Norden uppger svenska organisationer även ett lägre ledningsfokus på AIetik och regelefterlevnad. Detta kan bidra till längre beslutsprocesser i takt med att kraven på reglering och ansvarsfull AI ökar.
Utmaningarna förstärks av relativt låga investeringsnivåer. Även om en majoritet av svenska organisationer planerar att öka sina AIsatsningar det kommande året avsätter de flesta fortsatt mindre än 10 procent av IT eller innovationsbudgeten till AI, vilket begränsar möjligheten att skala upp nyttan.
Behov av förflyttning från pilot till bred implementering
Kartläggningen indikerar att Sverige behöver förflytta AIarbetet från en experimentell fas till bred och systematisk implementering för att minska avståndet till nordiska föregångare. De organisationer som bedöms lyckas i nästa fas är sannolikt de som stärker ledningens ägarskap, etablerar tydlig styrning och behandlar AI som en integrerad del av den strategiska förändringsagendan – snarare än ett fristående teknikinitiativ.
Resultat Sverige vs Norden
• Lägre användning av AI-modeller i Sverige (59 procent mot 72)
• 60 procent ser redan produktivitetsvinster
• Färre ser effektiviseringspotential över 10 procent (drygt hälften mot nära 80)
• Lägre AI-mognad och svagare ledningsengagemang
• Mindre AI-användning inom cybersäkerhet (27 mot 37 procent)
• Fler i sen fas av införande (31 mot 22 procent)
• Nästan hälften investerar under 10 procent av budgeten i AI
