Regeringen har presenterat en budget med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor. Trots vissa förändringar är helhetsbilden att kortsiktiga stimulanser får större utrymme än reformer som syftar till långsiktig tillväxt och välstånd.
Av de 80 miljarderna går endast tio procent till skattesänkningar för företag. Samtidigt genomförs tillfälliga konsumtionsstimulanser som inte direkt stärker jobbskapande eller långsiktig tillväxt.
– Sverige behöver strukturreformer som ökar arbetsutbudet, stärker konkurrenskraften och bygger framtida välstånd. I stället lägger regeringen stora resurser på kortsiktiga konsumtionsstöd som inte löser Sveriges långsiktiga problem, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.
Företagarna noterar förbättringar i 3:12-reglerna, satsningar på yrkesutbildningar och att regeringen fortsätter förenkla och standardisera tillståndsprocesserna. Sänkt arbetsgivaravgift för unga ses som positiv, men att den är tillfällig pekar på begränsad långsiktighet. Däremot saknas centrala tillväxtreformer, som en sänkning av bolagsskatten och sänkta marginalskatter, vilka skulle kunna göra Sverige mer attraktivt för internationell kompetens och ge större incitament för utbildning och arbete.
– Att inte sänka bolagsskatten, trots att det finns ett färdigt förslag om det, är en missad chans. Det är i företagen som morgondagens reformutrymme skapas. När man ignorerar deras förutsättningar undermineras både jobben och välfärden, säger Karl Ernlund.
Bland de mer tveksamma åtgärderna nämns den tillfälligt sänkta matmomsen och statsbidrag för förskoleavgifter, som kan medföra administrativa problem, snedvrida konkurrens och ge begränsade effekter på tillväxt och sysselsättning.
– Regeringens konsumtionsinriktade politik riskerar att ge en kortsiktig effekt men lämnar de långsiktiga strukturproblemen orörda. Sverige behöver fler reformer som stärker företagens villkor, och inte fler riktade bidrag som snabbt försvinner, säger Karl Ernlund.
Sammanfattning: Regeringens budget kan på kort sikt öka konsumtionen, men investeringar i långsiktig konkurrenskraft och jobbskapande saknas. Företagarna uppmanar regeringen att använda reformutrymmet för strukturella reformer som stärker svensk ekonomi på lång sikt.
