Statligt finansierad teknisk forskning i Sverige har rasat jämfört med våra främsta konkurrentländer, vilket äventyrar svensk konkurrenskraft. Det hävdar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer som vill se ett tillskott på 3,6 miljarder kronor per år. Det skulle placera oss i nivå med de länder som ”satsar mest”.
Sett till statliga medel specifikt inom ämnesområdet teknik till universitet och högskolor så har resurserna i fast penningvärde minskat med nästan 3 procent i Sverige mellan 2015–2023. Skillnad procent löpande priser egen valuta. Källa: OECD
Enligt rapporten har den offentliga finansieringen till teknisk forskning vid universitet och högskolor har minskar sedan flera år i fast penningvärde. Detta till skillnad mot ”våra främsta konkurrentländer”, som i stället har satsat ”betydande nya resurser”. Effekten har blivit att Sverige mellan 2015–2023 har rasat från fjärde till åttonde plats när det gäller offentliga medel till teknisk forskning vid lärosätena i relation till landets bnp.
Om detta skriver Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand och samhällspolitiska chef Johan Kreicbergs i Ny Teknik under rubriken ”Sverige tappar i teknisk forskning – offentliga anslag måste upp”. Debattartikeln utgår från rapporten Minskade offentliga investeringar i teknisk forskning – ett hot mot svensk konkurrenskraft, med ny statistik från OECD.
Färre vetenskapliga publiceringar
– Olika svenska regeringar lyfter ofta fram Sveriges stora satsningar på forskning och utveckling i relation till bnp, men det är näringslivet som står för nära tre fjärdedelar av dessa. De offentliga resurserna till forskning ligger bara strax över ett snitt för EU, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.
Den vetenskapliga publiceringen inom teknik har också minskat, samtidigt som några länder med färre publikationer per invånare ändå har en högre andel som är högt citerade. Rapporten menar att även näringslivet drabbas av de minskade offentliga satsningarna ”eftersom företagens egen forskning och utveckling (FoU) är beroende av en stark akademisk kunskapsbas”.
När lärosätenas förutsättningar försvagas riskerar industrins innovationskraft att bromsas, varnar rapporten. Den minskade offentliga finansieringen får därmed ”direkta konsekvenser” för företagens långsiktiga konkurrenskraft.
– Dessa försämringar rimmar illa med regeringens ambition att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer. Mot bakgrund av att den snabba utvecklingen ställer krav på avancerat tekniskt kunnande och att näringslivet upplever en ökad konkurrens kopplad till ny teknik är utvecklingen ytterst uppseendeväckande och oroande, säger Ulrika Lindstrand.
För att komma till rätta med detta menar Sveriges Ingenjörer att den statliga finansieringen av teknisk forskning måste öka. Sveriges Ingenjörers beräkningar visar att ett tillskott på 3,6 miljarder kronor per år skulle innebära att ungefär 0,2 procent av bnp kanaliseras till statligt finansierad teknisk forskning.
