Kommerskollegium har simulerat effekterna av USA:s och andra länders förändrade tullnivåer som införts sedan slutet av 2024. De nya tullarna påverkar hela världshandeln negativt – men allra mest USA självt. USA:s export minskar med mellan 10 och 18 procent, beroende på scenario.
– Det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast. Landets export minskar med 10–18 procent och bnp med omkring 1–4 procent, beroende på scenario. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade. Det beror på att många amerikanska företag är en del av globala värdekedjor och därmed beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl, säger utredaren Lovi Nordgren.
Tre scenarier har simulerats för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin. Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller i dag, inklusive Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025. De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar. Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar bnp, produktion, export och import.
Måttlig effekt för Sverige
Effekterna för Sverige är måttliga på total nivå. Vissa sektorer drabbas dock hårt – exporten av järn och stål till USA minskar kraftigt. För företag med stor export till USA kan de nya tullarna innebära ökade kostnader och osäkerhet kring tillgången till den amerikanska marknaden.
– För Sverige är de samlade effekterna måttliga, men vissa exportsektorer drabbas hårt, särskilt inom stålindustrin. Resultaten visar hur tätt sammanflätad världshandeln är och hur viktigt det är att värna öppna och förutsägbara handelsrelationer, säger Lovi Nordgren.
Tullar ger motsatt effekt
Analysen visar att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter. För att möta de nya utmaningarna behövs ett starkt stöd för det regelbaserade handelssystemet och ökat samarbete mellan likasinnade länder. Ett alternativ är att skapa en koalition av länder som tillsammans värnar och utvecklar öppen, regelstyrd handel. EU behöver också fortsätta på den inslagna vägen och sluta fler frihandelsavtal. Det kan inte fullt ut ersätta den försämrade tillgången till den amerikanska marknaden, men det kan ge nya möjligheter på sikt.
Källa: Kommerskollegium
