Den tyska regeringskoalitionen har enats om en omfattande ny kraftstrategi som ska ge landet 10 gigawatt reglerbar kapacitet till år 2031. Planen innebär byggandet av 2 gigawatt vätgaseldade kraftverk och minst 8 gigawatt vätgasklara gaskraftverk. Beslutet är en tydlig kursändring från tidigare förslag om 20 gigawatt renodlade gaskraftverk utan tydliga vätgaskrav.
De nya kraftverken ska kunna köras vid bristsituationer, framför allt under perioder med svaga vindresurser och begränsad solproduktion. Koalitionsmötet, vars protokoll Hydrogen Insight har tagit del av, konstaterar att de nya anläggningarna ska vara “styrbara”, vilket innebär att de ska användas för att stabilisera elnätet snarare än för kontinuerlig baskraft.
Chanslern Friedrich Merz (CDU) säger i protokollet att “upphandlingarna kommer att specificera att de nya kraftverken tekniskt ska kunna eldas med vätgas”. Det är första gången som Tyskland explicit knyter krav på vätgaskompatibilitet till hela sin kommande gaskraftsexpansion.
Av de 10 gigawatten ska 2 gigawatt upphandlas genom en teknikneutral modell som även kan inkludera energilagring. Ett ytterligare block på 2 gigawatt vätgaseldade anläggningar ska tendereras 2026–2027 för driftsättning 2032. Dessa anläggningar måste enligt koalitionen “tidigt övergå till vätgas” och kan få tidsbegränsade driftstöd.
Alla vätgasklara gasverk ska vara koldioxidfria senast 2045, antingen genom vätgasdrift eller med koldioxidinfångning och lagring (CCS).
Energipolitisk kompromiss efter koalitionsskifte
Den nya planen ersätter tidigare initiativ som stoppades i samband med att den förra SPD–Gröna–FDP-koalitionen föll. Den dåvarande energiministern Robert Habeck (Gröna) föreslog 7 gigawatt vätgasklara kraftverk som skulle gå över till vätgas efter åtta år, utöver 500 megawatt renodlad vätgaskraft. Det fick inte stöd i parlamentet.
Den nuvarande energiministern Katherina Reiche (CDU) sade i maj att den nya koalitionen vill upphandla “upp till 20 gigawatt gaskraftkapacitet”, men trycket att inkludera vätgas och att hantera den ökade väderberoendet i elnätet ledde till den nu presenterade kompromissen.
Tyskland får ungefär hälften av sin årliga elproduktion från vindkraft och solkraft. Flera energiforskare har varnat för att beroendet av intermittenta källor kräver betydligt mer reguljär kapacitet än vad landet i dag har tillgång till. Den nya planen ska delvis täppa igen den luckan.
Kraftigt ökade subventioner – men kritik från revisorerna
Koalitionen är även överens om att sänka elpriset för energiintensiva företag som konkurrerar internationellt. Mellan 2026 och 2028 ska industrin erbjudas ett målsatt elpris på 0,05 euro per kilowattimme. Finansministern Lars Klingbeil (SPD) uppskattar kostnaden till mellan 3 och 5 miljarder euro.
Tyska revisionsrätten (Bundesrechnungshof) publicerade samtidigt en rapport som kraftigt kritiserar landets vätgasstrategi. Den konstaterar att Tyskland redan har investerat miljardbelopp i vätgas utan att nå sina mål.
Rapporten varnar för att “varken grön eller blå vätgas förväntas vara konkurrenskraftig inom överskådlig tid” och att den federala budgeten inte kan bära långvariga subventioner. Vidare skriver myndigheten att nuvarande modell “äventyrar både klimatmålen och den industriella basen”.
Revisionsrätten uppmanar regeringen att genomföra en “realitetskontroll” av hela vätgasstrategin och kräver omfattande revideringar.
Planerna måste godkännas av både Bundestag och EU-kommissionen innan de kan träda i kraft, eftersom subventioner måste prövas enligt EU:s statsstödsregler.
Källa: Hydrogen Insight.
