En ny konflikt om Europas energipolitik har blossat upp efter att flera branschorganisationer krävt att EU ska börja subventionera så kallad blå vätgas.
Förslaget får nu skarp kritik från den internationella organisationen Green Hydrogen Organisation (GH2), som menar att initiativet riskerar att fördjupa Europas beroende av fossila bränslen.
Strid om vätgaspolitik splittrar Europas industri
Tolv europeiska branschorganisationer, främst verksamma inom naturgas, publicerade nyligen ett öppet brev där de uppmanar EU att ändra sin nuvarande politik. Bland undertecknarna finns även organisationer som Ammonia Europe och Methanol Institute.
I brevet argumenterar de för att EU:s nuvarande stöd till grön och lågkoldioxidbaserad vätgas bör ersättas med ett system som fokuserar på utsläppsnivåer snarare än på hur vätgasen produceras. Ett sådant skifte skulle göra det möjligt för blå vätgas – producerad från naturgas med koldioxidinfångning och lagring – att för första gången få statliga subventioner inom EU.
Branschorganisationerna beskriver dagens regelverk som ”rigid och komplext” och menar att en mer teknikneutral modell skulle gynna industrins utveckling.
Skarp kritik från GH2
Förslaget möts dock av hård kritik från GH2:s tillträdande vd Joe Williams. I ett inlägg på LinkedIn beskriver han initiativet som verklighetsfrånvänt.
– Att kräva att offentlig finansiering av blå vätgas ska likställas med grön vätgas är fel och tondövt i ljuset av vad som händer i världen omkring oss, inklusive utvecklingen i Mellanöstern, skriver Williams enligt Hydrogen Insight.
Han hänvisar bland annat till de stigande priserna på olja och gas, som kopplas till den geopolitiska oron kring Iran. Enligt honom visar detta tydligt riskerna med att fortsätta vara beroende av fossila energikällor.
Risk för ökat beroende av fossilimport
Williams menar att Europas långsiktiga energisäkerhet hotas om unionen väljer att stödja blå vätgas i större skala.
– Vägen till Europas motståndskraft, energisäkerhet och klimatmål går via förnybar energi och grön vätgas. Det handlar om inhemska lösningar och en bred uppsättning handelspartner, snarare än ett fåtal importörer av fossil gas, skriver han.
Han pekar också på att andra länder, som Indien och Australien, redan prioriterar satsningar på grön vätgas för att minska beroendet av importerade fossila bränslen.
Samtidigt uttrycker Williams viss lättnad över att organisationer som Hydrogen Europe och Hydrogen Council inte har skrivit under brevet. Däremot riktar han kritik mot att Ammonia Europe och Methanol Institute har valt att stödja initiativet.
Växande konflikt om vätgasens roll
Frågan om vilken roll olika typer av vätgas ska spela i Europas energisystem har blivit allt mer kontroversiell. Förespråkare för blå vätgas lyfter fram att tekniken kan bidra till snabbare utsläppsminskningar genom att använda befintlig gasinfrastruktur.
Kritiker pekar däremot på att tekniken fortsatt är beroende av naturgas och att koldioxidinfångning inte eliminerar alla utsläpp. Dessutom finns osäkerheter kring kostnader, lagringskapacitet och långsiktig effektivitet.
Konflikten speglar en bredare dragkamp inom EU:s energipolitik, där industrins krav på flexibilitet ställs mot politiska mål om minskat fossilberoende.
Källa: Hydrogen Insight
Faktakoll:
Blå vätgas produceras från naturgas med koldioxidinfångning, men processen är inte utsläppsfri. Grön vätgas framställs via elektrolys med el från förnybara källor och anses därför ha lägre klimatpåverkan, men är i dag betydligt dyrare att producera.
